Antalet personer som löser statligt jaktkort har minskat sedan mitten av 90-talet. Orsakerna är bland annat att nya jägargrupper jagar oregelbundet och att vissa då glömmer bort att betala jaktkortet, samt att vissa viltarter i skog och mark har minskat. Inget tyder på att personer slutar lösa jaktkort i protest. Det visar en studie som nu rapporteras till Naturvårdsverket.

Jämfört med för tio år sedan har antalet statliga jaktkort minskat med cirka 20 000. Samtidigt har antal personer som avlagt jägarexamen ökat från omkring 6 500 till 10 000 personer per år. En studie som Naturvårdsverket beställt av forskare från Sveriges lantbruksuniversitet och Umeå universitet visar att det finns flera skäl till minskningen.

Man pekar bland annat på nya grupper av jägare och förändrade jaktmönster. Jaktkortet har ett starkt stöd bland dessa nya grupper, men de jagar mer oregelbundet och därmed är risken högre att en del glömmer bort att betala. Det finns inget som tyder på att det skett någon större normförändring som gör att jägare slutar att lösa jaktkort.

Lösningen är att underlätta för de som jagar oregelbundet och inte varje år. Därför föreslår vi dels att alla som tar jägarexamen informeras om avgiften, dels att de som tidigare löst jaktkort får en påminnelse var tredje år, säger Professor Göran Ericsson på Sveriges Lantbruksuniversitet.

Åtgärder för att öka andelen lösta jaktkort

I studien föreslår forskarna ett antal administrativa åtgärder för att öka antalet lösta statliga jaktkort. Bland annat extra utskick av jaktkortsaviseringar till de som avlagt godkänt teoriprov och minst ett praktiskt prov i jägarexamen, samt att utöka aviseringen till de som redan löser jaktkort.

– Det här är viktig ny kunskap för oss. Utifrån studien kan vi sätta in rätt åtgärder för att höja antalet lösta jaktkort och öka resurserna till Viltvårdsfonden. Att på detta sätt basera åtgärder på kvalitetssäkrad kunskap är en viktig del av strategin för svensk viltförvaltning, säger Daniel Bladh, handläggare på Viltförvaltningsenheten på Naturvårdsverket.

– Flera av åtgärderna som forskarna föreslår planerar vi att införa. Faktum är att vi redan börjat arbeta med en del av de administrativa åtgärderna som forskarna föreslår och de förändringarna börjar gälla redan vid årsskiftet samt inför nästa jaktår. Åtgärderna bör sedan leda till mer resurser till bland annat forskning och till jägarorganisationerna i deras viltvårdsfrämjande arbete, säger Daniel Bladh.

Läs rapporten

För ytterligare information, kontakta:
Daniel Bladh, handläggare Viltförvaltningsenheten, 010-698 16 95, daniel.bladh@naturvardsverket.se
Marcus Öhman, chef Viltförvaltningsenheten, 010-698 11 67, marcus.ohman@naturvardsverket.se

För frågor om rapportens innehåll, kontakta:
Professor Camilla Sandström, Umeå universitet, 070-219 63 44

Professor Göran Ericsson, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, 070-676 50 12


Anneli Nivrén, presschef, Naturvårdsverket 010-698 13 00, 070-206 37 27, anneli.nivren@naturvardsverket.se

Naturvårdsverket driver och samordnar arbetet för en god livsmiljö tillsammans med andra. Vi bygger vårt arbete på kunskap och visar på möjligheter för en hållbar utveckling. Vi är en miljömyndighet som arbetar på uppdrag av regeringen. Vi är cirka 600 medarbetare på våra kontor i Stockholm och i Östersund.


Taggar

jaktkort

Naturvårdsverket är en myndighet som arbetar på uppdrag av regeringen. Vi har en drivande roll i miljöarbetet. Vårt uppdrag är att rikta kraften i samhället – myndigheter, organisationer, kommuner och näringsliv – för att nå miljömålen i Sverige, EU och internationellt. Vi är pådrivande, stödjande och samlande vid genomförandet av miljöpolitiken. Totalt är vi cirka 500 anställda på våra kontor i Stockholm och i Östersund.


Kontakt


Anneli Nivrén

Presschef

anneli.nivren@naturvardsverket.se

010-698 13 00

070-206 37 27

Berit Oscarsson

Kommunikationschef

berit.oscarsson@naturvardsverket.se

010-698 13 61

076-115 15 25

Björn Risinger

Generaldirektör

bjorn.risinger@naturvardsverket.se

010-698 13 53

070-840 41 63