Medikalisering av vanliga livsproblem lyfts ofta fram som en orsak till ökande sjukskrivning liksom ökningen av andelen sjukskriv­ningar med psykiatriska diagnoser. Sambandet mellan allvarliga livshändelser och sjukskrivning har dock generellt sett inte föränd­rats under de senaste tjugo åren, visar en ny granskning som Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) gjort på uppdrag av regeringen. Riskökningen vid de här studerade livshändelserna är dessutom liknande för män och kvinnor under hela den studerade tidsperioden 1995-2015.

För tre av de fyra livshändelser som studeras i granskningen finns det inte någon skillnad över tid i sambandet mellan exponering och sjukskrivning. Dessa livshändelser är skilsmässa, makes eller makas kriminalitet samt sjukhusinläggningar med en missbruksdiagnos inom familjen. Det generella mönstret är att sjukskrivningsnivåerna för exponerade följer den allmänna trenden för sjukskrivningar, men på en något högre nivå. Risken för sjuk­skrivning vid alla undersökta livshändelser ökar på liknande sätt för både män och kvinnor.

– Det finns tendenser till könsskillnader, exempelvis har män något högre riskökningar vid makes eller makas kriminalitet samt vid missbruk i famil­jen, men dessa skillnader är inte statistiskt säkerställda, säger Mona Backhans, projektledare för granskningen.

Den mest allvarliga av de studerade livshändelserna är dödsfall i familjen.
I granskningen har vi studerat dödsfall som beror på skada eller olycksfall (yttre orsaker). Där ser vi tydligt att skillnaden mellan exponerade och icke exponerade ökar när det gäller risken för ett sjukfall. Denna ökning sker under tidsperioden fram till mitten eller slutet av 00-talet. Sedan dess har skillnaderna minskat igen, och sjukskrivningsnivåerna för de som drabbats av ett dödsfall i familjen har minskat eller varit konstanta.

– Sjukskrivningsnivåerna är dock fortsatt höga. Personer i den här gruppen har en risk för sjukskrivning som är mellan 3,5 och 4 gånger högre än för de som inte drabbats av ett dödsfall i familjen, säger Mona Backhans.

Granskningen visar också att grupper som kan tänkas ha lägre tillgång till sjukförsäkringen också använder den i mindre utsträckning vid en allvarlig livshändelse. Detta gäller exempelvis lågutbildade, de med låg inkomst eller ekonomiskt bidrag, arbetslösa samt födda utanför Europa. Personer med minderåriga barn liksom de åldersgrupper som är mest förvärvsaktiva har högre riskökningar än övriga vid en allvarlig livshändelse.

De studerade allvarliga livshändelserna står tillsammans för ett litet antal extra sjukfall, vilket motsvarar knappt 1,7 procent av samtliga sjukfall i urvalet. Sett till hela befolkningen innebär det att dessa fyra exponeringar leder till cirka 10 000 extra sjukfall, av närmare 600 000 startade sjukfall under ett år.

Rapportens titel

Social problematik och sjukskrivning - En analys av sambandet mellan allvarliga livshändelser och sjukskrivning under tidsperioden 1995–2015, ISF Rapport 2018:9

Kontakt

Frågor om rapporten besvaras av Mona Backhans, projektledare för granskningen, tel. 08-58 00 15 70.

Allmänna frågor besvaras av Catarina Eklundh Ahlgren, tf. generaldirektör, tel. 08-58 00 15 01.

Mer information

Rapporten finns att ladda ned eller beställa via vår webb: www.inspsf.se.

Läs rapporten online


Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) är en statlig myndighet som arbetar för en rättssäker och effektiv socialförsäkring som är hållbar för samhället och ger trygghet för individen. ISF granskar socialförsäkringen genom systemtillsyn och effektivitetsgranskning. I ISF:s granskningsområde ingår i första hand tre myndigheter: Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket.

Vi synliggör det som behöver synas


Kontakt


Karin Stenberg

Kommunikationsansvarig

karin.stenberg@inspsf.se

08-5800 1500

08-5800 1556

Catarina Eklundh Ahlgren

Tf. Generaldirektör

Catarina.Eklundh-Ahlgren@Inspsf.se

08-5800 1500

08-5800 1501