Många har undrat varför det går så långsamt med jämställdheten i filmbranschen och varför t ex filmskolornas jämställda antagning får så litet genomslag. Nu har Svenska Filminstitutet tagit fram en ny rapport om alla debutlångfilmer som gjorts under 00-

Rapporten undersöker vilken utbildning/yrkesbakgrund regissörerna har, könsfördelningen bland sökande och examinerade från filmskolor, hur Filminstitutets konsulentstöd till regidebutanter fördelats mellan kvinnor och män, och även hur filmerna mottagits publikt och av kritiker.

Under åren 2000-09 premiärsattes 257 svenska långfilmer på bio och 93 av dessa gjordes av en debuterande regissör. En fjärdedel av 00-talets debutfilmer regisserades av kvinnor, vilket är en något högre siffra än den för det totala antalet svenska långfilmer (en femtedel).

Några iakttagelser i rapporten:
1)  Finansiering. Det är mycket vanligt att män gör debutlångfilmer utan stöd från Filminstitutets filmkonsulenter, men mycket ovanligt att kvinnor gör detsamma. Män dominerar i kategorin stora kommersiella filmer utan konsulentstöd (t ex Göta kanal, polisfilmer) men också i "entusiastfilmer"; lågbudgetfilm som görs utan stora produktionsbolag i ryggen.
Filminstitutets konsulentstöd till debuterande regissörer har under 00-talet fördelats till i snitt 31% kvinnor och 69% män. Andelen kvinnor har ökat de senaste åren.

2) Karriärvägar. Vägen till regidebuten ser olika ut för kvinnor och män. Den största andelen regidebutanter (36%) har en yrkesbakgrund från film-, reklam- eller tv-branschen, 18% kommer från nordiska filmhögskolor, 21% har gått en annan typ av filmutbildning, och 24% kommer från teatern eller annan konstnärlig verksamhet. I den sistnämnda är kvinnor överrepresenterade, men i den största gruppen, f d filmarbetare, är endast 3% kvinnor.

3) Filmhögskolor. På filmhögskolorna är könsfördelningen i stort sett jämn, men betydligt fler män söker, En intressant kontrast är dock att hela 62% av de sökande till teaterregi på DI är kvinnor. Motsvarande siffra för filmregi är 27%.

4) Kvalitet och publik. Ibland sägs att kvinnor gör smalare, svårare filmer, och män mer publika. Vi har tittat på tjugo-i-topp listorna och sett till publiksiffror under 00-talet och snittbetyg i recensioner och konstaterat att det inte finns täckning för dessa påståenden vad gäller debutanter eller flerfilmsregissörer.

Några slutsatser:
- Siffrorna över filmskolornas studenter och konsulenternas stöd tyder på en positiv trend vad gäller kvinnors representation. Det är de områden som är åtkomliga för politiska åtgärder och som visar siffror i nivå med de politiska målen. Stora delar av filmproduktionen sker dock utanför kulturpolitikens räckvidd.
- Man kan dock också konstatera att den kvinnliga andelen av sökande till skolor, till filmkonsulenter och även till ungdomsfestivalen Novemberfestivalen konstant ligger runt en fjärdedel. Färre kvinnor än män söker sig alltså till filmbranschen, medan fler kvinnor än män söker sig till utbildningarna i teaterregi. För att åstadkomma verklig förändring måste rekryteringsbasen breddas redan från stadiet när man gör sina första kortfilmer.

Charlotta Denward, chef för Filminstitutets avdelning för produktionsstöd, som tagit fram rapporten:
- Siffrorna är intressanta och säger en hel del om varför det ser ut som det gör. En del anade vi kanske, men nu ser vi det svart på vitt. Man måste sätta in åtgärder på ett tidigt stadium, och därför har vi sökt särskilda medel för en satsning ute i regionerna. Filmvärlden måste nå de unga tjejerna för att på lång sikt bredda basen. Men det är också värt för branschen att fundera på varför så få kvinnor internrekryteras till långfilmen, inte bara från filmens värld utan även från reklam och musikvideo.

För mer information, kontakta Charlotta Denward, 08-665 11 85.

00-talets regidebutanter och jämställdheten (pdf)


Svenska Filminstitutet stärker filmen i alla led. Vi stödjer produktion av ny film samt distribution och visning av värdefull film, bevarar och tillgängliggör det svenska filmarvet och representerar svensk film internationellt. Guldbaggen är Sveriges främsta filmpris och delas sedan 1964 ut av Filminstitutet för framstående insatser inom den svenska filmen. Filminstitutet står även bakom Svensk Filmdatabas, den bästa källan till information om svensk film. Läs mer: filminstitutet.se, svenskfilmdatabas.se, guldbaggen.se


Kontakt


Jan Göransson

Presschef / Head of Press

Jan.Goransson@filminstitutet.se

+46 (0)8-665 11 00

+46 (0)8-665 11 61

+46 (0)706 03 03 62

Rebecka Rebecka Ioannidis Lindberg

Kommunikationschef / Director of Communications and PR

rebecka.ioannidis.lindberg@filminstitutet.se

+46 (0)8-665 11 00

+46(0)8 665 12 73

+46 (0)76 501 20 73

Per Perstrand

Kommunikatör / Communications Officer – Press

per.perstrand@filminstitutet.se

+46(0)8 665 12 16

+46(0)70 491 61 13

Martin Frostberg

Kommunikation / Communications & PR

martin.frostberg@filminstitutet.se

+46 8 665 12 12

Torkel Stål

Analytiker / Analyst

torkel.stal@filminstitutet.se

+46 (0)8-665 11 00

+46 (0)8 665 11 40

+46 (0)70 330 42 34