I dag rapporterar Sverige statusen för 166 arter och 89 naturtyper till EU. Endast 20 procent av Sveriges naturtyper och 40 procent av arterna mår bra. Bedömningarna delas in i gynnsam, otillfredsställande och dålig. Gynnsam innebär kortfattat att de på lång sikt ska kunna fortleva som en livskraftig del av den svenska naturen.

Rapporteringen görs vart sjätte år, i år senast 30 april, enligt Artikel 17 i Art- och habitatdirektivet, som EU:s medlemsländer har antagit för att motverka förlust av biologisk mångfald.

– Däggdjur, trollsländor och många kärlväxter klarar sig förhållandevis bra, medan många fjärilsarter och skalbaggar får det svårare att överleva på sikt, säger Mark Marissink, biträdande avdelningschef på Naturvårdsverkets Miljöanalysavdelning.

Fjärilar är de enda pollinatörer som bedöms och resultatet visar att även ekosystemtjänster som pollinering är hotade.

Tillståndet för både arter och naturtyper är bättre i den alpina regionen än i övriga landet, vilket till stor del beror på att stora fjällarealer ligger inom skyddade områden. Gräsmarker, dyner och naturtyper i havet har sämst bevarandestatus i Sverige. Även skogsnaturtyper och skalbaggar, som är beroende av gammal skog och död ved, har dålig status.

– De marina livsmiljöerna är fortsättningsvis hårt pressade och har överlag dålig status. Men vi ser också några glädjande förändringar till det bättre. Tillståndet för tumlaren i Västerhavet bedöms nu som gynnsamt, detsamma gäller gråsälen i Östersjön, säger Jakob Granit, generaldirektör på Havs- och vattenmyndigheten.

Havsmiljön utgör en särskild utmaning eftersom flera länder tillsammans delar ansvaret för havet. Den nationella situationen för livsmiljöerna i sjöar och vattendrag är i stort sett oförändrad jämfört med föregående bedömning för sex år sedan. Det långsiktiga arbetet med både aktiva åtgärder och ett utökat skydd har lett till lokala förbättringar av de akvatiska livsmiljöerna.

ArtDatabanken vid SLU har vetenskapligt tagit fram det mesta av faktaunderlaget på uppdrag av Naturvårdsverket, som tar fram bedömningar, granskar och levererar till EU. Havs- och vattenmyndigheten tar ansvar för bedömningar, granskar 22 akvatiska arter och 17 akvatiska naturtyper. Dessutom har ett stort antal forskare och experter ingått i 14 referensgrupper.

– Förändringen i status för fladdermöss och fiskar beror på faktiska förändringar i naturen. Fladdermössen har ökat bland annat tack vare åtgärder för skog och våtmarker. Med åren har undersöknings- och analysmetoderna förbättrats och utvecklats, vilket betyder att vi är säkrare på statusen den här gången, säger Mona Naeslund, projektledare för Artikel 17-rapporteringen på Naturvårdsverket.

Intensiv produktion och upphörd hävd försämrar situationen

I stort sett är tillståndet för arter och naturtyper fortsatt dåligt beroende på ett intensivt fiske och ensartat jord- och skogsbruk samt upphörd hävd av biologiskt värdefulla gräsmarker. Där tillståndet har förbättrats beror det på åtgärder. Till exempel har 23 Natura 2000-områden tillkommit under perioden och tillsammans med tidigare områden har hittills cirka 4000 områden i Sverige skyddats inom Natura 2000-nätverket. Åtgärdsarbetet måste fortsätta för att vända trender i naturen.

Även resten av Europa står inför stora utmaningar när det gäller biologisk mångfald. Medlemsländerna i EU har tillsammans tagit fram en strategi för att stoppa förlusten av habitat och främja bevarandet av olika arter och naturtyper. Strategin innehåller mål som bygger på de viktigaste orsakerna till förlust av biologisk mångfald. Det övergripande målet är att förlusten av biodiversitet och dess ekosystemtjänster ska stoppas innan 2020, samtidigt som redan skadade ekosystem ska restaureras och återställas.

EU går igenom alla länders rapportering, som kvalitetssäkras och publiceras under hösten 2019. De svenska resultaten offentliggörs i och med rapporteringen till EU.

För ytterligare information, kontakta:

Mark Marissink, bitr avdelningschef, Miljöanalysavdelningen, 076-115 16 37, mark.marissink@naturvardsverket.se

Susann Östergård, chef, Naturanalysenheten, 010-698 11 05, susann.ostergard@naturvardsverket.se

Mona Naeslund, projektledare Artikel 17-rapporteringen, 010-698 14 52, mona.naeslund@naturvardsverket.se

Michael Haldin, utredare, enheten för miljöövervakning, Havs- och vattenmyndigheten, 010-698 62 18, michael.haldin@havochvatten.se

Anneli Nivrén, presschef, 010-698 13 00, 070-206 37 27, anneli.nivren@naturvardsverket.se

Naturvårdsverket driver och samordnar arbetet för en god livsmiljö tillsammans med andra. Vi bygger vårt arbete på kunskap och visar på möjligheter för en hållbar utveckling. Vi är en miljömyndighet som arbetar på uppdrag av regeringen. Vi är cirka 600 medarbetare på våra kontor i Stockholm och i Östersund.



Naturvårdsverket är en myndighet som arbetar på uppdrag av regeringen. Vi har en drivande roll i miljöarbetet. Vårt uppdrag är att rikta kraften i samhället – myndigheter, organisationer, kommuner och näringsliv – för att nå miljömålen i Sverige, EU och internationellt. Vi är pådrivande, stödjande och samlande vid genomförandet av miljöpolitiken. Totalt är vi cirka 500 anställda på våra kontor i Stockholm och i Östersund.


Kontakt


Anneli Nivrén

Presschef

anneli.nivren@naturvardsverket.se

010-698 13 00

070-206 37 27

Berit Oscarsson

Kommunikationschef

berit.oscarsson@naturvardsverket.se

010-698 13 61

076-115 15 25

Björn Risinger

Generaldirektör

bjorn.risinger@naturvardsverket.se

010-698 13 53

070-840 41 63