En reformerad sjukersättning och fler åtgärder för att människor med funktionsnedsättning ska få jobb, det är några saker som DHR saknar i regeringens budget för 2021.

I dag presenterar regeringen, Centerpartiet och Liberalerna budgeten för 2021 i riksdagen. Sverige ska återstartas med ett stimulanspaket på 105 miljarder kronor, där satsningar på välfärd, klimat och sänkta skatter står i fokus.

Sjukersättningen

Regeringen ger i budgetpropositionen förslag på åtgärder för att stärka pensionärers ekonomi. Pensionerna höjs samtidigt som skatten sänks för personer över 65 år.

- Det är bra men återigen glöms personer med nedsatt arbetsförmåga bort, säger Rasmus Isaksson, förbundsordförande, DHR.

DHR kräver att personer med funktionsnedsättning som är hänvisade till sjuk- eller aktivitetsersättning för sin försörjning ska få ta del av åtgärderna. Sjukersättningen behöver reformeras och göras mer flexibel, följa allmän lönenivå och höjas med samma procentsats som det avtalats om i de årliga kollektivavtalsförhandlingarna. Dessutom ska den inte beskattas hårdare än andra inkomster.

- Det är skamligt att politikerna inte erkänner den fattigdom som finns bland personer med funktionsnedsättning, och som ofta har sin orsak i politiska beslut, säger Rasmus Isaksson.   

Arbetsmarknad

Fattigdom hänger ofta ihop med arbetslöshet. I budgeten ingår anslag för fler deltagare till matchningstjänster.

-DHR förutsätter att detta innebär att fler personer med funktionsnedsättning får ta del av dessa insatser och att vi inte bedöms stå för långt bort från arbetsmarknaden, säger Rasmus Isaksson.

I övrigt har regeringen frigjort pengar för att kunna prioritera Samhall. DHR förordar istället mer konstruktiva lösningar som exempelvis ökade anslag till SIUS-konsulenter;

- Insatserna för arbete för personer med funktionsnedsättning behöver en nytändning. Det visas bland annat i den statistik som säger att statliga myndigheter har tagit emot drygt 1000 praktikanter med funktionsnedsättning 2016-mars 2020, medan målet var 1000 praktikanter per år.

Bilstöd

Utgifterna för bilstödet har sedan införandet av en ny lagstiftning den 1 januari 2017 varit lägre än anvisat anslag. De minskade utgifterna beror bland annat på att de nya reglerna ställer större krav på val av bil. Fördröjningar i handläggningen är en annan orsak. Under 2019 steg utgifterna något, men det är fortfarande en stor del andel av de medel som anslås för bilstöd som inte kommer de sökande till del. 
DHR anser att det behövs ett regelverk som faktiskt möjliggör för den enskilde att bli rörligare. Ytterligare ett förslag är Trafikverket tar över handläggningen från Försäkringskassan.

-Bilstödet är idag en så pass teknisk lagstiftning att Försäkringskassan inte är kapabel att handlägga den. Det visar både oanvända budgetmedel och långa handläggningstider på. Bilstödet är i övrigt en billig reform som skapar större rörelsefrihet för personer med funktionsnedsättning. Ett fungerande regelverk och snabb handläggning är viktigt, inte minst för möjligheten för personer med funktionsnedsättning att komma in på arbetsmarknaden, säger Rasmus Isaksson.

För fler kommentarer, var god kontakta: Rasmus Isaksson, förbundsordförande, DHR - Delaktighet, Handlingskraft och Rörelsefrihet, telefon: 070 - 508 80 29, rasmus.isaksson@dhr.se

 

 



Personer med nedsatt rörelseförmåga har alltid funnits och kommer alltid finnas som en del av den mänskliga mångfalden. Men att leva med nedsatt rörelseförmåga är tyvärr ofta en kamp mot den samhälleliga enfalden.


Kontakt


Rasmus Isaksson

Förbundsordförande DHR

rasmus.isaksson@dhr.se

070-508 80 29

Catharina Bergsten

Pressekreterare

catharina.bergsten@dhr.se

070 - 194 32 38