Svensken ser i genomsnitt 80 filmer per år, 78 av dessa filmer ses utanför biosalongerna. Det är oklart hur stor andel av filmkonsumtionen som består av svensk film och hur denna film ses. Filminstitutet redovisar främst biografstatistik, medan statistik över andra visningsfönster endast redovisas i liten utsträckning.

- Fokuseringen på biografstatistik leder till att olika konsumtionsmönster inte närmare analyseras och att kunskap därmed saknas över vilka effekter filmfrämjande insatser har, säger Statskontorets generaldirektör Yvonne Gustafsson.

Produktionsstöd delas ut på otydliga grunder
Filminstitutet delar ut stöd till produktion av film. Dessa är ofta helt avgörande för om en film ska kunna produceras. Institutets filmkonsulenter saknar dock tydliga kriterier för att bedöma ansökningar. De skriftliga avslagen motiveras inte heller i någon större utsträckning. Därmed kan varken regeringen, filmavtalets parter eller de enskilda filmskaparna på ett tillfredsställande sätt följa vilka grunder stöden delas ut på.

Anpassa verksamheten efter finansieringen
Finansieringen av Filminstitutet sker dels genom ett filmavtal mellan staten och branschaktörer och dels genom ett statligt filmkulturellt stöd. Statskontorets analys visar att Filminstitutet arbetar med filmavtalet i större utsträckning än vad filmavtalet finansierar. Detta innebär att statens filmkulturella stöd inte fullt ut går till den verksamhet det är avsett för.

Läs rapporten Scener ur ett Filminstitut

Kontakt:
Åsa von Sydow, Statskontoret tel. 08-454 4620, asa.vonsydow@statskontoret.se



Vi är experter på ledning, styrning och organisering samt bidrar till att effektivisera och utveckla statliga verksamheter genom analys och utvärdering. Statskontoret gör utredningar inom alla sektorer på uppdrag av regeringen.


Kontakt


Malin Ruthström

Kommunikationsstrateg

malin.ruthstrom@statskontoret.se

08 454 46 26