Naturvårdsverket

Just nu är läget svårt för många arter och naturtyper i EU. Endast 15 procent av habitatdirektivets naturtyper och 27 procent av arterna mår bra, enligt State of Nature in the EU som publiceras idag. Det övergripande målet i EU:s strategi för biologisk mångfald, att hejda förlusten av biologisk mångfald till 2020, har inte uppnåtts. Men trenden går att vända.

Europeiska miljöbyråns rapport, State of Nature in the EU, är den mest heltäckande hälsobedömningen av naturen som har gjorts inom EU. Rapporten visar att det har skett en försämring för många naturtyper och arter under de sex år som rapporten omfattar, trots politiska mål.

Framtiden är osäker för många naturtyper och arter

Gräsmarker, dyner, havets naturtyper, skog och våtmarker och de arter som lever där är särskilt drabbade. Av de bedömda naturtyperna i EU är endast 15 procent i god bevarandestatus och av de bedömda arterna är siffran 27 procent.

Fåglar är en av artgrupperna som befinner sig i en markant negativ trend. Andelen fåglar i god bevarandestatus är 50 procent men andelen fåglar i dålig status har ökat med sju procent på sex år.

Det är lång väg kvar till de utsatta målen för samtliga naturtyper och arter. De främsta orsakerna till det dåliga läget är ett ohållbart jord- och skogsbruk och för fåglarnas del exploatering och illegal jakt. Stora brister kan konstateras i genomförandet av de direktiv och lagar som är avsedda att skydda biologisk mångfald inom EU.

Liknande bild i Sverige

I Sverige är bilden likartad, med cirka 20 procent av naturtyperna och 40 procent av arterna i god status. De naturtyper som har särskilda utmaningar är i stort sett desamma som i EU.

- Att så få arter och naturtyper är i god bevarandestatus är allvarligt eftersom biologisk mångfald är grunden för vår välfärd. Förlorar vi den så vi förlorar vi mycket av det som vårt samhälle är beroende av för att fungera. Robusta ekosystem skyddar oss mot förändringar, som klimatförändringar, och är en försäkring inför framtida behov, säger Mark Marissink, biträdande chef på Miljöanalysavdelningen på Naturvårdsverket.

Skillnader mellan Sverige och EU

Den största förbättringen i EU kan ses för skogar. Något vi ännu inte kan se i Sverige eller i våra grannländer Finland och de baltiska länderna − den så kallade boreala regionen, där de flesta skogar i Europa finns.

De boreala skogarna har sämre bevarandestatus än skogarna i övriga medlemsländer. Endast sex procent av naturtyperna i den svenska skogen, främst den fjällnära skogen, är i god bevarandestatus jämfört med cirka 20 procent i EU. 

- Den svenska skogen domineras kraftigt av yngre skog och vi har inte formellt skyddat stora andelar av skogen. Det behövs ett mer fokuserat arbete med skogsskyddet, för att kunna prioritera de ovanliga och hotade miljöerna i skogen, säger Hasse Berglund, handläggare på Landskapsenheten på Naturvårdsverket.

Våtmarker i Sverige har betydligt bättre status än i övriga medlemsländer i EU. Nästan 40 procent av Sveriges våtmarksnaturtyper har god status jämfört med andra medlemsländer där endast 12 procent har god status.

Rapporten visar samtidigt på positiva effekter av de åtgärder som har genomförts inom till exempel Natura 2000 och EU Life. Nya och mer kraftfulla insatser för den biologiska mångfalden inkluderas i flera initiativ i EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030 och även i strategin Från bord till jord och i Den gröna given.

Läs mer:

För ytterligare information, kontakta:

Mark Marissink, biträdande chef, Miljöanalysavdelningen, 010-698 13 34, mark.marissink@naturvardsverket.se

Hasse Berglund, handläggare, Landskapsenheten, 010-698 11 43, hasse.berglund@naturvardsverket.se

Michael Haldin, utredare, enheten för miljöövervakning, Havs- och vattenmyndigheten, 010-698 62 18, michael.haldin@havochvatten.se

Anneli Nivrén, presschef Naturvårdsverket, 010-698 13 00, 070-206 37 27, anneli.nivren@naturvardsverket.se

Naturvårdsverket driver och samordnar arbetet för en god livsmiljö tillsammans med andra. Vi bygger vårt arbete på kunskap och visar på möjligheter för en hållbar utveckling. Vi är en miljömyndighet som arbetar på uppdrag av regeringen. Vi är cirka 600 medarbetare på våra kontor i Stockholm och i Östersund.



Naturvårdsverket är en myndighet som arbetar på uppdrag av regeringen. Vi har en drivande roll i miljöarbetet. Vårt uppdrag är att rikta kraften i samhället – myndigheter, organisationer, kommuner och näringsliv – för att nå miljömålen i Sverige, EU och internationellt. Vi är pådrivande, stödjande och samlande vid genomförandet av miljöpolitiken. Totalt är vi cirka 500 anställda på våra kontor i Stockholm och i Östersund.


Kontakt


Anneli Nivrén

Presschef

anneli.nivren@naturvardsverket.se

010-698 13 00

070-206 37 27

Berit Oscarsson

Kommunikationschef

berit.oscarsson@naturvardsverket.se

010-698 13 61

076-115 15 25

Björn Risinger

Generaldirektör

bjorn.risinger@naturvardsverket.se

010-698 13 53

070-840 41 63