Fiskare mot oljebolag, David mot Goliat. Intresset för havets naturresurser delas av många – och kan leda till konflikter. Men för att nå FN:s globala mål och använda haven på ett hållbart sätt måste vi lära oss förstå dessa konflikter, och dra lärdom av dem, säger Michael Gilek, professor i miljövetenskap vid Södertörns högskola.

— Vi menar att det kommer vara svårt att nå hållbarhet till havs om vi inte på ett bättre sätt hanterar och analyserar konflikterna som rör marina naturresurser. De globala målen kommer helt enkelt vara svåra att uppnå om man inte tar tag i detta, säger professor i miljövetenskap, Michael Gilek.

Vår planets yta täcks till 70 procent av vatten. Intresset för havens naturresurser är också stort och leder inte sällan till konflikter. För att dessa konflikter inte ska bli ett hinder och försvåra vägen mot en hållbar framtid måste vi veta mer om dem. Ett nytt forskningsprojekt, koordinerat från Södertörns högskola med Michael Gilek i spetsen, har tagit sig an just denna uppgift.

Vindkraftverk källa till konflikter

Genom att studera konflikter runt om världen hoppas forskarna kunna förstår dem bättre och på så sätt få fler verktyg att nå FN:s globala mål.

— I Östersjön till exempel tittar vi på havsbaserade vindkraftverk som växt fram som ett svar på strävan mot att få fram mer grön el. Men det kan påverka det traditionella användandet av vattnet, som yrkesfisket, säger Michael Gilek, professor i miljövetenskap.

Idéen är att studera ett flertal olika konflikter som rör marina naturresurser runt om i världens hav. Vilken typ av konflikt handlar det om, vilka är det som berörs och vad är det som driver dem? Det handlar om relationen mellan lokala kustsamhällen, småskaligt och industriellt fiske, konflikter kring undervattensgruvor eller vindkraftverk. Det gemensamma är att de alla handlar om hur man når hållbar tillväxt till havs.

— Vi ser att det finns ett behov av att studera naturresurskonflikter på ett mer systematiskt och ingående sätt. Se hur bakgrunden ser ut, hur de hanteras, vilka likheter och skillnader finns. Det är en viktig del i att nå de globala målen, säger han.

En tuff utmaning

Projektet är internationellt och forskarkollegorna sitter i länder som Brasilien, Indien, Norge, Sydafrika och USA. De kommer också från flera olika forskningsområden. I gruppen finns miljövetare, marinekologer, kulturgeografer, sociologer, konfliktforskare och andra samhällsvetare.

— Vi tror så klart inte att det kommer att bli lätt, men vi tror att det finns en möjlighet att angripa de här konflikterna på ett mer produktivt sätt. Att de kan utnyttjas för diskussion och lärande, säger Michael Gilek.

Södertörns högskola är ett lärosäte i Stockholm som utbildar, forskar och samverkar för en hållbar samhällsutveckling. På högskolan finns drygt 11 000 studenter, cirka 70 program och 270 kurser. Utbildning och forskning bedrivs inom humaniora, samhällsvetenskap, teknik och naturvetenskap. Högskolan erbjuder också polisutbildning och lärarutbildning med interkulturell profil. Mycket av forskningen handlar om frågor som rör Östersjö- och Östeuropaområdet. På Södertörns högskola blandas ämnen, perspektiv, människor och erfarenheter. Här finns de nyfikna och de ifrågasättande. De som söker oväntade kombinationer, utveckling och utmaningar. Här korsbefruktas verklighet och vetenskap.



Kontakt


Jenny Tirén Berg

Kommunikatör

jenny.tiren.berg@sh.se

072-236 05 43

Sophia Nilsson

Forskningskommunikatör

sophia.nilsson@sh.se

08-6084000

0722-101453