Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade bland annat om finansiering av Kraftens hus i Borås och arbete för uppstart av motsvarande verksamhet i Göteborg, handlingsplan för förbättrad cancerrehabilitering, fortsatt hantering av närakuter, och uppbyggnad av smärtteam inom primärvården.

Kraftens hus finansieras långsiktigt – Göteborg nästa steg i spridning av modellen

Kraftens hus i Borås kommer att få långsiktig delfinansiering från hälso- och sjukvårdsstyrelsen, som avsätter 1 miljon kronor per år från 2022. Dessutom avsätts under 2022 1 miljon till uppstart av ett Kraftens hus även i Göteborg.

Kraftens hus i Borås öppnade 2018 efter ett patient-och närståendeinitiativ för att på nya sätt möta psykosociala behov hos cancerberörda. Verksamheten drivs som en ideell förening i tätt samarbete med Regionalt Cancercentrum Väst, Södra Älvsborgs sjukhus och andra samhällsaktörer som finns i en cancerdrabbads livssituation.

En utvärdering visar på goda resultat där Kraftens hus av cancerberörda beskrivs som en läkande plats där det informella samtalet och gemenskap är ett av de mest centrala värdena.

Modellen som bygger på en integration av samhällets resurser och en samverkan mellan användare, offentligt och privat, har väckt intresse nationellt och nominerats till flera innovationsutmärkelser.

Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har stått för verksamhetens basfinansiering ända sedan starten, och under åren 2018-2021 med 1 miljon kronor per år. Denna delfinansiering är nödvändig för att kunna fortsätta driva och utveckla verksamheten.

Målet är också att medverka till en spridning av konceptet och att kunna erbjuda cancerberörda i hela regionen tillgång till ett Kraftens hus. Ett arbete är påbörjat för att undersöka förutsättningarna för ett Kraftens hus i Göteborg som nästa steg. För 2022 avsätter hälso- och sjukvårdsstyrelsen 1 miljon kronor som delfinansiering av detta uppstartsarbete.

 

Handlingsplan för förbättrad cancerrehabilitering

Hälso- och sjukvårdsstyrelsen godkände åtgärder för förbättrad cancerrehabilitering i Västra Götalandsregionen.

Åtgärderna finns i en handlingsplan som täcker in utvecklingsområden och förbättringsförslag som förra året presenterades för hälso- och sjukvårdsstyrelsen i rapporten En ännu bättre cancerrehabilitering.

Cancerrehabilitering ska förebygga och reducera de fysiska, psykiska, sociala och existentiella följderna av cancersjukdom och dess behandling. En god cancerrehabilitering i kombination med en god cancervård ger den största nyttan för patienter och samhälle.

Handlingsplanen omfattar nio delar där en del åtgärder kan göras genom uppdrag som redan finns hos olika vårdgivare eller hos Regionalt Cancercentrum Väst.  Det handlar bland annat om helhetsbedömning av rehabiliteringsbehov och om information och utbildning.

Andra delar kräver särskild hantering och finansiering, och här fick hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att återkomma med förslag. En av delarna handlar om att bilda ett regionalt cancerrehabiliteringscentrum där specialistkunskap för patienter med sena biverkningar och mycket avancerade behov ska finnas.

Vidare finns behov av en medicinsk riktlinje för omhändertagandet av patienter med lymfödem, och ökad tillgång till neuropsykolog i primärvårdens neurovårdsteam.

Läs mer om handlingsplanen hos Regionalt Cancercentrum Väst

 

Fortsatt hantering av närakuter

Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade i juni förra året att förlänga projekttiden för de tre närakuterna SU/Östra sjukhuset, Lidköping och Tanumshede till att gälla under hela 2021.

Närakuterna drevs från början som ett projekt inom ramen för omställningen av hälso- och sjukvården i Västra Götaland. Under 2021 har projektet ingått i ett övergripande arbete kring hälso- och sjukvårdens utbud och lokalisering i Västra Götaland, ett ärende som behandlades av regionstyrelsen i april i år. Regionstyrelsen uppmanade då hälso- och sjukvårdsstyrelsen att besluta om inriktning för lokalisering av jourcentraler samt ge besked om eventuellt fortsatt försök med närakuter.

Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade nu att inte förlänga avtalen om närakuterna efter 31 december 2021.

Efter yrkande från Grönblå samverkan beslutades också att när beslut fattats gällande framtida utbud av jourcentraler återkommer hälso- och sjukvårdsstyrelsen när det gäller fördelning av de medel som i omställningsbudgeten funnits avsatta för närakuter.

Protokollsanteckningar från Socialdemokraterna och Vänsterpartiet.

 

Smärtteam byggs upp inom primärvården

Under 2022 påbörjas en uppbyggnad av speciella smärtvårdsteam inom primärvården i Västra Götalandsregionen. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen avsätter 24 miljoner kronor under 2022 till insatsen, som är en av delarna i en handlingsplan för patienter som lider av långvarig icke malign (ej cancerrelaterad) smärta.

Hälso- och sjukvårdsstyrelsen ställde sig bakom handlingsplanen i april i år och tog nu ställning till förslag kring genomförande och finansiering.

Målbilden för planen är att patienterna ska få rätt diagnos tidigt, känna trygghet i vården, uppleva ett gott bemötande och att de blir lyssnade på. Det kan uppnås genom ökad kunskap hos vårdpersonal om långvarig smärta, tydliga riktlinjer för undersökning och behandling, en förstärkt primärvårdsnivå samt förbättrad samordning och kommunikation med tydliga remissvägar mellan och inom vårdnivåer.

Statsbidrag har tidigare till viss del finansierat den verksamhet som beskrivs i planen, men detta statsbidrag har nu upphört.

Handlingsplanen innebär att vårdutbudet för patienter med långvarig icke malign smärta ges i fyra olika nivåer.

  • Nivå 1 finns redan idag i det uppdrag som vårdcentraler och rehabenheter har. En uppföljning ska göras för att få mer kunskap om patientgruppen och hur väl handlingsplanens innehåll uppfylls.
     
  • Nivå 2 innebär att det i vårdcentralernas och rehabenheternas verksamhet inrättas multiprofessionella team med bland annat arbetsterapeut, fysioterapeut, kurator, psykolog, läkare (allmänspecialist) och sjuksköterska. Teamen byggs först upp i projektform och kan därefter övergå som ett uppdrag inom vårdvalssystemet för vårdcentraler och rehabenheter.

    VGR:s koncernkontor bedömer att det fullt utbyggt behövs minst sex team fördelade inom regionen. Det motsvarar ett team per 250 000 invånare och bygger på bedömningen att behovet finns hos cirka 2 000 patienter per år.
     
  • Nivå 3 är smärtvård inom specialistsjukvården på sjukhus, och nivå 4 regional specialistvård på Sahlgrenska Universitetssjukhuset för patienter med komplex smärtproblematik och flera olika sjukdomar. För bägge nivåerna ska en uppföljning av dagens verksamhet göras för att tydliggöra om uppdragen enligt handlingsplanen kan utföras inom ramen för de vårdöverenskommelser som idag styr sjukhusens verksamhet.

 

Kontaktpersoner:

Jonas Andersson (L), ordförande, 070-837 78 53

Madeleine Jonsson (MP), 1:e vice ordförande, 070-220 79 23

Håkan Linnarsson (S), 2:e vice ordförande, 070-082 59 94

Jan Kilhamn, t f hälso- och sjukvårdsdirektör, 070 - 085 25 97

 

Jörgen Andersson, kommunikatör, 076-112 21 68

Västra Götalandsregionens hälso- och sjukvårdsstyrelse har ett övergripande ansvar för den offentligt finansierade hälso- och sjukvården och tandvården i Västra Götaland. Styrelsen ansvarar för strategiska hälso- och sjukvårdsfrågor ur ett befolknings- och regionövergripande systemperspektiv. Styrelsens uppgifter innefattar bland annat ansvar för invånarnas tillgång till vård och för sjukvårdens innehåll, kvalitet och tillgänglighet.



Kontakt


Västra Götalandsregionens presstjänst

https://www.vgregion.se/aktuellt/press/

presstjansten@vgregion.se

010-441 41 99

Björn Johansson

Pressekreterare/kommunikatör

presstjansten@vgregion.se

Anna Liljenberg

Presschef

presstjansten@vgregion.se

Anders Sandahl

Pressekreterare/kommunikatör

presstjansten@vgregion.se

Patrik Rosell

Pressekreterare/kommunikatör

presstjansten@vgregion.se