För tjugo år sedan fick kvinnor med långvarig smärta rådet att vila. I dag vet forskarna att det är tvärt om – fysisk aktivitet är en viktig byggsten för att hantera smärtan.

Mari Lundberg, prefekt för institutionen för hälsofrämjande vetenskap på Sophiahemmet Högskola, du har undervisat och forskat kring smärta i över 20 år. Vilka typer av långvarig smärta är vanligt hos kvinnor?
– Ryggsmärta och smärta i muskler och leder är vanligast vid långvarig smärta. För inte så länge sedan användes akronymen SVBK, det står för sveda-värk-bränn-kärring, för kvinnor som sökte för smärta. Deras problem sågs som psykiska. I dag vet vi att långvarig smärta handlar om att smärtsystemet i hjärnan blivit överaktivt och kan signalera smärta utan känd orsak.

Finns det könsskillnader när det kommer till långvarig smärta?  
– Ja, kvinnor söker vård i högre grad än män, men det behöver inte betyda att kvinnor är mer drabbade av långvariga smärttillstånd. Det kan vara så kvinnor och män söker för olika saker och beskriver sina besvär på olika sätt.

Går det att undvika långvarig smärta?
– Det absolut viktigaste budskapet är att fortsätta att vara fysiskt aktiv, även när man har ont i muskler och leder. Dessutom, när vi till exempel talar om långvarig smärta efter ett operativt ingrepp, har vi sett att patienter blir lugnare och får mindre ont om de är välinformerade om vad som ska hända under operationen och tiden efteråt.

Kan vi lära oss att leva med långvarig smärta?
– För tjugo år sedan fick den som hade ont i rygg och leder rådet att ligga och vila. Nu är rådet det motsatta, att det är viktigt att vara fysiskt aktiv även om det gör ont. Kanske behöver man anpassa aktiviteten under en period, som att promenera i stället för att löpträna eller yoga i stället för att styrketräna. Vi vet också att det är lättare att hantera smärtan om patienten vet vad den beror på, därför är det viktigt med en ordentlig utredning. Ibland kan samtalsstöd bidra till att lindra oro och nedstämdhet. Då kan patienterna även lära sig hantera ovissheten och acceptera smärtan utan att för den skull ge upp inför den.

Du är inbjuden att tala för 1,6 miljonersklubben. Hur kommer det sig?
– Jag inbjuden att tala om min forskning om långvarig smärta hos kvinnor, ett ämne som är högintressant för en organisation som arbetar för kvinnors hälsa. Jag är ofta ute och föreläser för olika organisationer, och har undervisat om smärta i drygt 20 år. Att nå ut med kunskap som vår forskning bidrar med är en av de viktigaste uppgifterna vi forskare har.


Fakta
Mari Lundberg är forskare och prefekt vid Institutionen för hälsofrämjande vetenskap vid Sophiahemmet Högskola, där hon driver ett flertal forskningsprojekt inom området smärta. Hon har en bakgrund som leg. fysioterapeut och doktorerade 2006 med en avhandling om kinesofobi (rörelserädsla) i samband med muskel och skelettsmärta. Sedan dess har hon medverkat i ett femtiotal vetenskapliga publikationer.

Text: Inger Sundelin

 


Sophiahemmet Högskola erbjuder högkvalitativ utbildning och forskning i nära samverkan med Sophiahemmet sjukhus sedan 1884 med ett sjuksköterskeprogram på grundnivå samt utbildning på avancerad nivå med specialistsjuksköterskeprogram inom vård vid kognitiv sjukdom-, akut, ambulans-, hjärt- och palliativ vård liksom ett barnmorskeprogram. Sophiahemmet Högskola bedriver också sedan hösten 2019 forskarutbildning med möjlighet att examinera på forskarnivå.


 



Kontakt


Pia Hultkrantz

Kommunikationsansvarig

pia.hultkrantz@sophiahemmet.se

08-406 20 16