Människors användning av nyhetsmedier knyts ofta till ålder. Det är vanligt med föreställningen att ungdomar är mer aktiva på sociala medier, medan äldre håller kvar vid mer traditionella nyhetsmedier.

Ny forskning från Södertörns högskola visar att det som styr mediekonsumtion istället är generationstillhörighet, även om det finns ett samband mellan ålder och generation. Det är medievanorna som man etablerar under sin uppväxt som följer med resten av livet.

Den 17 oktober disputerar Signe Opermann i medie- och kommunikationsvetenskap med sin doktorsavhandling ”Generational Use of News Media in Estonia”. I avhandlingen undersöker hon sambandet mellan ålder, livscykel och social generation för att nå en bättre förståelse för hur individer använder nyhetsmedier, och på vilket sätt förändringar i nyhetskonsumtion kan förklaras.

Resultaten gäller mediekonsumenter i Estland, men mycket talar för att resultaten även är giltiga i Sverige och i andra länder.

Studien bygger på enkätdata om medieanvändning och medieattityder i Estland mellan åren 2002 och 2012, samt intervjuer med fyra åldersgrupper födda 1932 till 1997.

– Precis som i Sverige har digitaliseringen dramatiskt förändrat medielandskapet i Estland, säger Signe Opermann. I min studie kan jag se att det främst är individuella intressen och preferenser som styr mediekonsumtionen. Ålder spelar förvisso in, men än mer viktigt är de vanor man har skaffat sig under sin uppväxt.

Föreställningen att äldre människor mest tittar på teve och att unga bara använder internet stämmer alltså inte fullt ut. Även om unga alltmer väljer bort traditionella medier så finns det många i andra åldersgrupper som gör detsamma. Det är således inte åldern som är det mest avgörande.

Det som styr mediekonsumtionen är istället generationsmässig tillhörighet. Opermanns forskning utgår från ett socialt perspektiv på generationer, där man bör förstå generationer som sociala grupperingar som skapas genom självidentifikation, snarare än genom födelseår. 

Hennes forskning visar också vilka ämnen som intresserar den estniska nyhetsmediepubliken. I topp hos alla kommer nationella och lokala nyheter, medan intresset för politik är anmärkningsvärt lågt i de flesta generationer, med undantag för politiska skandaler och korruptionsfrågor.


Disputationen

Signe Opermann har genomfört sina doktorandstudier i medie- och kommunikationsvetenskap vid Institutionen för kultur och lärande inom ramen för forskarutbildningsområdet Kritisk kulturteori på Södertörns högskola.

Disputationen äger rum den 17 okt klockan 13.00 på Södertörns högskola. Rum MB 503, femte våningen (är entréplanet) i B-flygeln, Alfred Nobels allé 7, Flemingsberg. Språket är engelska.  


För mer information, kontakta:

Signe Opermann, signe.opermann@sh.se, 08-608 42 06, 072-293 07 06.





Södertörns högskola är ett lärosäte i Stockholm som utbildar, forskar och samverkar för en hållbar samhällsutveckling. På högskolan finns drygt 11 000 studenter, cirka 70 program och 270 kurser. Utbildning och forskning bedrivs inom humaniora, samhällsvetenskap, teknik och naturvetenskap. Högskolan erbjuder också polisutbildning och lärarutbildning med interkulturell profil. Mycket av forskningen handlar om frågor som rör Östersjö- och Östeuropaområdet. På Södertörns högskola blandas ämnen, perspektiv, människor och erfarenheter. Här finns de nyfikna och de ifrågasättande. De som söker oväntade kombinationer, utveckling och utmaningar. Här korsbefruktas verklighet och vetenskap.


Kontakt


Jenny Tirén Berg

Kommunikatör

jenny.tiren.berg@sh.se

072-236 05 43

Sophia Nilsson

Forskningskommunikatör

sophia.nilsson@sh.se

08-6084000

0722-101453

Emma Williams

Forskningskommunikatör

emma.williams@sh.se

0722088876