Statens budgetsaldo för 2019 blev ett överskott på 112 miljarder kronor. Det är 32 miljarder kronor högre än utfallet för 2018, och 51 miljarder kronor högre än beräknat i den ursprungliga budgeten som riksdagen beslutade. Det beror framför allt på ett antal engångseffekter som förbättrade budgetsaldot. Det visar Ekonomistyrningsverkets (ESV:s) sammanställning av utfallet för statens budget 2019.

Det har varit ett turbulent år för statens budget. För första gången lämnade en övergångsregering budgetpropositionen till riksdagen, som dock valde att besluta en budget för 2019 baserad på en gemensam reservation från Moderaterna och Kristdemokraterna. Det så kallade Januariavtalet mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna ledde sedan till en omfattande vårändringsbudget för 2019.

Lägre inkomster än föregående år

De totala inkomsterna i statens budget för 2019 blev 1 056 miljarder kronor, vilket är 28 miljarder kronor lägre än beräknat i den ursprungliga budgeten. Det beror framför allt på att intäkterna från skatt på arbete blev lägre än väntat och att hushållen minskade sina placeringar på skattekonto. Jämfört med 2018 blev inkomsterna 17 miljarder kronor lägre.

Minskad valutareserv förbättrade saldot med 69 miljarder

Utgifterna i statens budget för 2019 uppgick till 944 miljarder kronor. Det är 79 miljarder kronor lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten, och 85 miljarder kronor lägre än i den totala budgeten. Det beror framför allt på ett antal engångseffekter som förbättrade budgetsaldot. Riksbanken minskade valutareserven under året vilket förbättrade saldot med 69 miljarder kronor. Dessutom blev bland annat både avgiften till EU och räntorna på statsskulden 3 miljarder kronor lägre än beräknat.

Högre utgifter till kommuner och försvar – lägre utgifter för migration

Riksdagen fastställde det statliga utgiftstaket för 2019 till 1 351 miljarder kronor, vilket underskreds med 43 miljarder kronor. Jämfört med 2018 ökade dock utgifterna under utgiftstaket med 26 miljarder kronor. Bland annat ökade de allmänna bidragen till kommunerna med 9 miljarder kronor och utgifterna för försvar och samhällets krisberedskap med 7 miljarder kronor. Utgifterna för migration och jämställdhet och nyanlända invandrares etablering minskade dock med 13 miljarder kronor.

Utgifterna för Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget ökade med 10 miljarder kronor (3,3 procent).

MER INFORMATION

Publikation

Utfallet för statens budget 2019

Minskad valutareserv

Riksgäldskontoret har sedan 2009 tagit upp lån i utländsk valuta för vidareutlåning till Riksbanken, i syfte att förstärka valutareserven. I mars 2019 beslutade Riksbanken att minska valutareserven med 8,0 miljarder USD under 2019. Anledningen till att valutareserven har minskats är förändringar i bankernas balansräkningar och Nordeas byte av hemvist från Sverige till Finland.

Utfallet som öppna data

ESV publicerar utfallet för statens budget som öppna data på esv.se. Öppna data för årsutfall 2019 publiceras den 18 mars 2020.

Om utfallet för statens budget

Utfallet för statens budget visar utgifter och inkomster för staten som resulterar i budgetsaldot, som är detsamma som statens lånebehov med omvänt tecken. ESV analyserar utfallet mot både budgeten och föregående år.

Om statens budget

Riksdagen fastställer budgeten för nästkommande år i slutet av december (den ursprungliga budgeten). Riksdagen kan sedan anvisa och minska anslagsmedel i ändringsbudgetarna under löpande budgetår, i samband med vår- respektive höstpropositionen. Den ursprungliga budgeten och ändringsbudgetarna bildar tillsammans den totala budgeten.

Skillnaden mellan utfallet för statens budget och statens resultaträkning

Statens budget och statens resultaträkning skiljer sig åt såväl i avgränsning och struktur som i redovisningsprinciper. Statens budget har en ändamålsstruktur där anslagen är grupperade i utgiftsområden och inkomsttitlarna i inkomsttyper. Resultaträkningen är däremot indelad i intäkts- och kostnadsslag, den är alltså periodiserad. Därför går det sällan att jämföra poster i resultaträkningen och statens budget, utan dokumenten kompletterar varandra. Båda delarna ingår i ESV:s underlag till årsredovisning för staten.

Om Ekonomistyrningsverket

Ekonomistyrningsverket (ESV) har kontroll på statens finanser, utvecklar ekonomistyrningen och granskar Sveriges EU-medel. ESV är en central förvaltningsmyndighet under Finansdepartementet och arbetar för en effektivare statsförvaltning, i nära samarbete med Regeringskansliet och myndigheterna. ESV finns i Stockholm och har cirka 150 medarbetare.



Kontakt


Marcus Forsgren

Presskontakt

marcus.forsgren@esv.se

08-690 43 19

072-203 42 70