När historien om murens fall berättas är det ofta männens historia. Kvinnorna har gjorts till statister i sin egen historia. Sanningen är dock en annan – välkomna till Södertörns högskola för att höra kvinnornas egna berättelser. Bland talarna syns blanda andra författaren Slavenka Draculic.

En rad framstående forskare, journalister och skribenter gäster i november Södertörns högskola och deltar i vittensseminariet Tear down this wall: feminisist revisit the break-ups and breakthroughs of 1989. Alla med det gemensamt att de tillhörde 70- och 80-talens feministiska rörelse i det forna Östblocket.

30 år har gått sedan Berlinmuren revs och ett nytt kapitel i Europas historia tog sin början. Men det är en historia som ofta saknar kvinnornas röst.

– De är osynliga i historien, men det var absolut inte så i verkligheten. Kvinnor var viktiga aktörer, och det är precis det vi vill visa med detta vittnesseminarium, säger Yulia Gradskova, lektor i genusvetenskap vid Södertörns högskola och en av arrangörerna.

Samtalet som äger rum denna dag är tänkt att särskilt uppmärksamma Berlinmurens fall och dess efterdyningar ur ett genus- och feministiskt perspektiv. Vad betydde murens fall för kvinnorna som levde bakom järnridån? Vad vet vi om kvinnorörelsen och kvinnors aktivism i de olika kommunistiska länderna? Och vilka blev konsekvenser fick östblockets fall för feministisk kamp, teori och aktivism? Detta är några av de frågor som kommer att diskuteras. 

– Alla de som deltar i samtalet var själva kvinnoaktivister i den senare kommunisttiden och tiden efter 1989. Därför har vi bjudit in dem, för att ta del av deras berättelser, säger hon. 

Gästerna som bjudits in till seminariet kommer alla från olika länder och bär på olika erfarenheter. De kommer från Kroatien, Tyskland, Ryssland, Polen och Ukraina. Mest känd för den svenska publiken är Slavenka Draculic som tidigt engagerade sig i den feministiska rörelsen i 70-talets kommunistiska Jugoslavien. I dag är hon framför allt känd för sina skildringar av hemlandet och det senare kriget på Balkan, inte minst genom boken Balkan Express från 1992.

I panelen deltar också  Annett Gröschner, Tamara Hundorova, Ewa Kulik-Bielińska och Olga Lipovskaia. Tillsammans berättar de om sina erfarenheter, minnen och tankar om dagens feministiska rörelse.

Seminariet arrangeras av Center for Baltic and East European Studies, CBEES, och genusvetenskap vid Södertörns högskola. Det äger rum i anslutning till CBEES årliga konferens som även den tar sitt avstamp i 1989.

Södertörns högskola har en lång tradition av att arrangera vittnesseminarier som uppmärksammas just särskilt viktiga händelser i vår närhistoria. Det är ett samtal mellan personer som själva var en del av det som hände, vars berättelser kan bidra till en ökad förståelse. På högskolan är det framför allt Samtidshistoriska som utvecklat denna tradition av att samla människors berättelser för framtida forskning.

Tid: 6 november, klockan 15 - 18

Plats: Rum MA 624, plan 6, Moas Båge, Södertörns Högskola - Alfred Nobels Allé 7

Anmälan: För att delta, registrera dig via formuläret. 

Seminariet följs av ett mingel på Centre for Baltic and East European studies. För mer information, kontakta Yulia Gradskova eller Södertörns högskolas kommunikationsavdelning. 

Södertörns högskola är ett lärosäte i Stockholm som utbildar, forskar och samverkar för en hållbar samhällsutveckling. På högskolan finns drygt 11 000 studenter, cirka 70 program och 270 kurser. Utbildning och forskning bedrivs inom humaniora, samhällsvetenskap, teknik och naturvetenskap. Högskolan erbjuder också polisutbildning och lärarutbildning med interkulturell profil. Mycket av forskningen handlar om frågor som rör Östersjö- och Östeuropaområdet. På Södertörns högskola blandas ämnen, perspektiv, människor och erfarenheter. Här finns de nyfikna och de ifrågasättande. De som söker oväntade kombinationer, utveckling och utmaningar. Här korsbefruktas verklighet och vetenskap.


Kontakt


Jenny Tirén Berg

Kommunikatör

jenny.tiren.berg@sh.se

072-236 05 43