Allt fler känner till och har uppfattat problemet med invasiva främmande arter, men samtidigt säger 17 procent av befolkningen att de har gjort aktiviteter som kan ha orsakat spridning av invasiva arter. Nu går Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten samman med en mängd andra aktörer för att få ut kunskap om hur man som privatperson hindrar spridningen.

Invasiva främmande arter är ett växande problem bland annat på grund av klimatförändringarna. Arter som inte tidigare varit något stort problem har börjat sprida sig, vilket ökar hotet mot den biologiska mångfalden och kan orsaka stora samhällskostnader. 

−Vi måste bli bättre på att stoppa invasiva växter och djur innan de blir ett problem. Många fler måste göra mycket mer, säger Henrik Lange, handläggare på Naturvårdsverket. Privatpersoner har en viktig roll eftersom många ägnar sig åt aktiviteter där invasiva arter riskerar att spridas.

En ny undersökning som Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten gjorde nu i maj visar att 71 procent av allmänheten känner till invasiva främmande arter jämfört med 50 procent 2018, men andelen som gjort någon åtgärd för att hindra spridning har inte ökat så mycket. De aktiviteter som kan sprida invasiva arter som är vanligast enligt undersökningen är att:

  • slänga växtavfall i naturen eller på komposten  
  • ta med sig växter hem från en utlandsresa
  • transportera växtavfall utan att innesluta det
  • flyttat båt eller fiskeredskap mellan olika vattendrag
  • ha husdjur av invasiv art som rymt eller släppts ut.

Brett informationssamarbete ska lära ut hur man hindrar spridning

Idag startar en informationssatsning där bland annat myndigheter, intresseorganisationer och miljöorganisationer som jobbar med bevarandet av biologisk mångfald går samman och sprider information.

− Som med många andra samhällsutmaningar, så måste man samarbeta på alla nivåer när det gäller invasiva främmande arter. Om ena handen stoppar invasiva arter och den andra sprider, så kan bra insatser bli ogjorda, säger Michael Diemer, utredare på Havs- och vattenmyndigheten.

De som deltar i informationssamarbetet är: SLU Artdatabanken, Båtunionen, Fritidsodlingens Riksorganisation (FOR), Sportfiskarna, Svenska Jägareförbundet, Sveriges fiskevattenägareförbund, Trafikverket, Zoobranschens Riksförbund (ZooRF), Världsnaturfonden WWF samt länsstyrelserna Gävleborg, Jämtland, Jönköping, Kalmar, Norrbotten, Skåne, Uppsala, Värmland, Västmanland, Västra Götaland, Örebro och Östergötland.

Invasiva främmande arter är växter och djur som flyttats av oss människor från sina ursprungliga levnadsmiljöer och som in sina nya miljöer sprider sig snabbt och konkurrerar ut inhemska djur och växter.

För ytterligare information, kontakta:
Henrik Lange, handläggare Naturvårdsverket, 010-698 15 60, henrik.lange@naturvardsverket.se

Michael Diemer, utredare Havs- och vattenmyndigheten, 010-698 61 53,  michael.diemer@havochvatten.se

Anneli Nivrén, presschef Naturvårdsverket, 010-698 13 00, 070-206 37 27, anneli.nivren@naturvardsverket.se

 



Naturvårdsverket är en myndighet som arbetar på uppdrag av regeringen. Vi har en drivande roll i miljöarbetet. Vårt uppdrag är att rikta kraften i samhället – myndigheter, organisationer, kommuner och näringsliv – för att nå miljömålen i Sverige, EU och internationellt. Vi är pådrivande, stödjande och samlande vid genomförandet av miljöpolitiken. Totalt är vi cirka 500 anställda på våra kontor i Stockholm och i Östersund.


Kontakt


Anneli Nivrén

Presschef

anneli.nivren@naturvardsverket.se

010-698 13 00

070-206 37 27

Berit Oscarsson

Kommunikationschef

berit.oscarsson@naturvardsverket.se

010-698 13 61

076-115 15 25

Björn Risinger

Generaldirektör

bjorn.risinger@naturvardsverket.se

010-698 13 53

070-840 41 63