Tranor och andra fåglar orsakar stora betesskador på jordbruksmarker i länet.

Under två dagar samlar länsstyrelsen ett stort antal brukare i Skellefteåtrakten och Umeåtrakten för att prata om betande fåglar i jordbrukslandskapet. Länsstyrelsen betalade ut drygt 2,5 miljoner kronor i ersättning för skador under 2017, och nu ska man tillsammans lyfta frågan om hur man kan förebygga skador på grödor orsakade av stora fåglar som tranor, gäss och svanar.

Efter den svala och regniga sommaren år 2017 som lockade till sig många tranor på odlingsmarker under de sena skördarna drabbades länets bönder av stora betnings- och trampskador. Tranornas framfart på framför allt omoget korn orsakade skador och gjorde att stora värden gick förlorade. Fler jordbrukare än vanligt sökte därför ersättning hos länsstyrelsen – närmare 2,5 miljoner kronor under 2017.

–  Länsstyrelsen sökte därför medel ur Viltskadeanslaget 2018 till ett projekt för att minska skadorna på grödor, säger Erik Owusu-Ansah, vilthandläggare på länsstyrelsen i Västerbotten.

Med anledning av problematiken anordnar nu länsstyrelsen flera träffar med jordbrukare i Umeå och Skellefteå för att tillsammans stävja skador på grödor.

Tidigare sällsynta fågelarter bakom skadorna

För att jordbrukare framöver ska slippa drabbas av skador på sina odlingar av bland annat tranor, gäss och svanar så arbetar länsstyrelsen fram en strategi och ett handlingsprogram till odlare för hur de kan arbeta med skadeförebyggande åtgärder på fågelrelaterade jordbruksskador. 

– Den pågående uppvärmningen av klimatet bidrar till längre växtsäsong och mildare vintrar - förutsättningar som möjliggör höstsådd. Fåglarna kan därför lättare få tag i mat under större delar av året. Man ska också komma ihåg att arter som trana, grågås och sångsvan en gång i tiden var mycket sällsynta. De häckade i de mest avlägsna trakterna i vårt land där de klarade sig ifrån jakt, säger Erik Owusu-Ansah.

Arterna beräknas troligen öka i Västerbotten i framtiden, och eftersom tranan är väldigt läraktig så anpassar de snabbt sitt beteende till omgivningens förutsättningar.

Kågedalen och Umeå mest utsatta

Länsstyrelsen ska under året i projektet fokusera på skadeförebyggande åtgärder i länets två mest utsatta områden: Kågedalen och Umeås deltaområde. Under många år har Kågedalen och Lövångerstrakten varit speciellt utsatta för stora ansamlingar av tranor men även av sångsvan under hösten, medan det främst främst är tranor och gäss som rastar och födosöker i Umeå under höstarna.

Kontakt och frågor:

Erik Owusu-Ansah, miljöhandläggare
Telefon: 070-216 86 22



Länsstyrelsen är en statlig myndighet som finns nära människorna i Västerbottens län. Vi är en viktig länk mellan människor och kommuner å ena sidan och regering, riksdag och centrala myndigheter å den andra. Landshövding Magdalena Andersson är chef för Länsstyrelsen och har i uppdrag att följa utvecklingen och informera regeringen om länets behov. Vårt uppdrag är att arbeta för en utveckling där miljö, tillväxt och goda levnadsvillkor går hand i hand. Målet är en ren livsmiljö, en stabil arbetsmarknad samt ett gott liv för invånarna. Vi arbetar för en hållbar utveckling i länet.


Kontakt


Jörgen Boman

Kommunikationschef och presskontakt

jorgen.boman@lansstyrelsen.se

070-669 00 10

070-669 00 10

Emma Johansson

Kommunikatör Naturvårdsenheten

emma.e.johansson@lansstyrelsen.se

072-223 15 04

Robert Klingbert

Kommunikatör

robert.klingbert@lansstyrelsen.se

Linnéa Ivarsson

Miljökommunikatör

linnea.ivarsson@lansstyrelsen.se

010-225 43 74

072-236 22 41