Att begränsa klimatförändringarna och att bevara den biologiska mångfalden är två starkt sammankopplade frågor. Det är viktigt att ha ett helhetsperspektiv när olika åtgärder planeras. Detta för att främja synergieffekter och motverka målkonflikter. Exempel på åtgärder som gynnar både klimatet och den biologiska mångfalden är att bevara och återställa naturliga miljöer som våtmarker, kustområden och skogar.

Forskare från Lunds universitet och Sveriges lantbruksuniversitet har på uppdrag av Naturvårdsverket och SMHI tagit fram den nya kunskapssammanställningen ”Klimatförändringar och biologisk mångfald”. Forskarna har tagit avstamp i de omfattande kunskapsutvärderingar som gjorts av den mellanstatliga klimatpanelen (IPCC) och den mellanstatliga plattformen för biologisk mångfald (IPBES), och ger ett svenskt perspektiv på dessa frågor.

– Klimatförändringar påverkar biologisk mångfald. Samtidigt kan utarmning av ekosystem även påverka klimatet och naturens förmåga att hantera klimatförändringar. Därför är det viktigt att hantera dessa kopplingar även i arbetet med åtgärder och förvaltning, säger Cecilia Lindblad, svensk kontaktperson för IPBES och handläggare vid Naturvårdsverket.  

Den globala uppvärmningen leder till att livsmiljöerna för flera arter försvinner eller krymper, medan andra arter kan få utökade utbredningsområden. Detta gäller även i Sverige. Exempel på åtgärder som gynnar både klimatet och den biologiska mångfalden är att bevara och återställa naturliga miljöer. Det kan också handla om att identifiera ekosystembaserade och naturbaserade lösningar i klimatanpassningsarbetet.

Markanvändning har en viktig roll både för klimat och för biologisk mångfald. IPCC och IPBES visar att markanvändningens negativa effekter på klimat och biologisk mångfald måste begränsas, annars kommer konsekvenserna för människors välfärd att bli mycket stora.

– Markanvändning och nyttjande av naturresurser engagerar många aktörer och ska fylla många syften. Sektorsövergripande samverkan mellan olika aktörer, inklusive företag, producenter, konsumenter, lokala samhällen och beslutsfattare är viktigt för att både hitta synergier och förebygga möjliga konflikter, säger Markku Rummukainen, som är nationell kontaktpunkt i Sverige för IPCC och klimatrådgivare vid SMHI.

För ytterligare information, kontakta:
Cecilia Lindblad, handläggare Naturvårdsverket, 010-698 12 95, cecilia.lindblad@naturvardsverket.se.

Markku Rummukainen, klimatrådgivare SMHI, 070-818 68 89, markku.ruumukainen@smhi.se

Anneli Nivrén, presschef Naturvårdsverket, 010-698 13 00, 070-206 37 27, anneli.nivren@naturvardsverket.se



Naturvårdsverket är en myndighet som arbetar på uppdrag av regeringen. Vi har en drivande roll i miljöarbetet. Vårt uppdrag är att rikta kraften i samhället – myndigheter, organisationer, kommuner och näringsliv – för att nå miljömålen i Sverige, EU och internationellt. Vi är pådrivande, stödjande och samlande vid genomförandet av miljöpolitiken. Totalt är vi cirka 500 anställda på våra kontor i Stockholm och i Östersund.


Kontakt


Anneli Nivrén

Presschef

anneli.nivren@naturvardsverket.se

010-698 13 00

070-206 37 27

Berit Oscarsson

Kommunikationschef

berit.oscarsson@naturvardsverket.se

010-698 13 61

076-115 15 25

Björn Risinger

Generaldirektör

bjorn.risinger@naturvardsverket.se

010-698 13 53

070-840 41 63