Statliga myndigheters reglering av kommuner och landsting är varken särskilt omfattande eller överdrivet detaljerad. Ingenting tyder heller på att myndighetsregleringen av kommunal verksamhet skulle ha ökat under senare år.

Det är den övergripande slutsatsen i rapporten ”Statliga myndigheters reglering av kommunal verksamhet” som Statskontoret tagit fram på uppdrag av Ansvarskommittén. Statskontoret har analyserat de föreskrifter som reglerar kommunala uppgifter och andra föreskrifter som uttalat riktar sig till kommuner.

- Statskontorets undersökning visar att kommunala företrädares kritik mot myndighetsregler är missriktad. Kritiken berör nästan inte alls myndighetsföreskrifter som är direkt riktade till kommunal verksamhet, säger Statskontorets GD Anders L Johansson och han fortsätter: Det finns också en skiljelinje mellan hur den kommunalpolitiska nivån och kommunala tjänstemän uppfattar myndigheters normering. Den politiska nivån anser att myndighetsföreskrifter är onödiga medan kommunala tjänstemän upplever dem som ett stöd och i många fall efterlyser fler regler samt att dessa utfärdas snabbare.

Anders L Johansson betonar dock att kommunala företrädare har framfört synpunkter på hur andra regler än de som studerats i rapporten orsakar målkonflikter i den kommunala verksamheten. I synnerhet gäller det kombinationen av regler på arbetsmiljöområdet och andra områden.

Statskontorets kartläggning av de statliga myndigheternas föreskrifter visar att det finns omkring 4300 gällande myndighetsföreskrifter. Enligt Statskontoret är 542 stycken av dessa att betrakta som reglering av kommunal verksamhet. Dessa 542 föreskrifter ansvars av 20 statliga myndigheter. Skolverket, Socialstyrelsen och Vägverket ansvarar för 82 procent av dessa. Många av Skolverkets och Socialstyrelsens föreskrifter riktas snarare mot professionen än mot de kommunala huvudmännen. De flesta föreskrifter reglerar utförandet av den kommunala verksamheten med undantag av Skolverkets föreskrifter som oftast fastställer mål.

- Ingenting i vår undersökning tyder på att statliga myndigheter missbrukar sitt normeringsuppdrag. Däremot saknar myndigheterna ofta interna riktlinjer för vilka kriterier och motiv som skall vara styrande för hur, när och varför en föreskrift skall utfärdas. Det saknas också formaliserade rutiner för uppföljning och omprövning av föreskrifter säger Statskontorets projektledare Jan Möller.

Även regeringens styrning av myndigheternas normeringsarbete uppvisar vissa brister. Regeringen har för en del myndigheter inte formulerat några mål för vad som ska uppnås med normeringen. Det saknas också riktlinjer för hur regeringens bemyndiganden till myndigheterna skall formuleras och tolkas. Enligt Jan Möller är det anmärkningsvärt att det inte finns någon konsensus om vad olika typer av bemyndigande innebär.

Statskontoret anser också att det finns en rad problem med hur allmänna råd och andra vägledande myndighetsdokument används. Sammantaget innebär problemen en otydlighet i statens regelstyrning. Statskontorets bedömning är därför att regeringen bör göra en samlad översyn av hur dessa används.



Vi är experter på ledning, styrning och organisering samt bidrar till att effektivisera och utveckla statliga verksamheter genom analys och utvärdering. Statskontoret gör utredningar inom alla sektorer på uppdrag av regeringen.


Kontakt


Malin Ruthström

Kommunikationsstrateg

malin.ruthstrom@statskontoret.se

08 454 46 26