Laga ett par trasiga vinterskor eller betala din hemförsäkring. Vad väljer du? Det är inte värdigt att människor tvingas hårdprioritera bland de mest grundläggande utgifterna, anser Ken Gammelgård, DHR, som kräver att reglerna för sjukersättning reformeras.

Många av dem som har insatser enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) lever i en verklighet där de jobbar deltid eller inte kan arbeta alls, och där de samlade avgifterna för boende och stödinsatser överstiger den låga inkomst de har. 

- Varje liten utgift måste övervägas noga och det är snarare regel än undantag att anhöriga tvingas bidra ekonomiskt. Den som inte har någon närstående som har möjlighet att stötta ekonomiskt kan hamna i en förtvivlad situation, säger Ken Gammelgård, förbundssekreterare för DHR – Delaktighet, Handlingskraft, Rörelsefrihet.

För kvinnor med funktionsnedsättning är läget generellt sett ännu värre än för män med funktionsnedsättning, visar en undersökning gjord av Jämställdhetsmyndigheten 2019. Det beror bland annat på att kvinnorna oftare jobbar deltid och är deltidsarbetslösa.

Fyrkantiga gränser

Varken socialförsäkringen eller det kommunala försörjningsstödet är konstruerade för personer som behöver långvarig eller livslång försörjning. Fyrkantiga gränser för sjukersättning (25, 50, 75 eller 100 procent) medför också att människor får svårt att jobba utifrån sin faktiska förmåga.

- Kanske skulle vissa kunna arbeta 60 procent istället för 50 och därmed förbättra sin hushållsekonomi. Men i dag går inte det, förklarar Ken Gammelgård. 

Personer med funktionsnedsättning som är hänvisade till sjuk- eller aktivitetsersättning för sin försörjning ska heller inte få del av skattesänkningen i den allmänna pensionen eller höjt bostadstillägg, enligt regeringens budget för 2020. Medan andra grupper kan glädjas åt ett litet tillskott i hushållsbudgeten hålls alltså många personer med funktionsnedsättning kvar i fattigdom.

DHR anser att det behövs ett tydligare regelverk med ett skydd som garanterar att personer med sjukersättning har kvar en skälig summa varje månad när avgifter och hyror är betalda. Förbundet vill därför:

  • Att sjukersättningen ska följa allmän lönenivå och höjas med samma procentsats som det avtalats om i de årliga kollektivavtalsförhandlingarna.
  • Att sjukersättning inte ska beskattas hårdare än andra inkomster.
  • Att reglerna kring bedömning av arbetsförmåga mot arbetsmarknaden ska bli mer flexibla, liksom gränserna för sjukersättning (i dag 25, 50, 75 eller 100 procent).

Övrigt: DHR berättade om problemet i en artikel i går på Aftonbladet Debatt, https://www.aftonbladet.se/debatt/a/8m1Qmr/vi-lever-i-fattigdom--andra-pa-reglerna-nu

För mer information och kommentarer, var god kontakta:

Ken Gammelgård, förbundssekreterare, DHR, telefon 073-807 80 30.

Catharina Bergsten, pressekreterare, DHR, telefon 070-194 32 38

 



Personer med nedsatt rörelseförmåga har alltid funnits och kommer alltid finnas som en del av den mänskliga mångfalden. Men att leva med nedsatt rörelseförmåga är tyvärr ofta en kamp mot den samhälleliga enfalden.


Kontakt


Rasmus Isaksson

Förbundsordförande DHR

rasmus.isaksson@dhr.se

070-508 80 29

Catharina Bergsten

Pressekreterare

catharina.bergsten@dhr.se

070 - 194 32 38