ChefsJO Elisabeth Rynning Fotograf/Källa: Pernille Tofte

ChefsJO Elisabeth Rynning har sedan 2017 följt frågan om isolering av intagna i häkte. I ett beslut konstaterar chefsJO att en mycket stor andel av intagna med restriktioner är isolerade. Isolering riskerar även att drabba intagna som har en rätt att vistas i gemensamhet.

JO har sedan 2017 följt Kriminalvårdens arbete mot isolering i häkte. Enligt häkteslagen har en intagen i häkte rätt att vistas tillsammans med andra intagna under dagtid. I granskningen har fokus varit att följa hur myndigheten säkerställer denna rätt. När denna rätt begränsas, t.ex. om den intagne har meddelats restriktioner av en åklagare, har fokus varit att granska Kriminalvårdens isoleringsbrytande arbete. En intagen anses vara isolerad om han eller hon vistas i ensamhet under mer än 22 timmar per dygn utan meningsfull mänsklig kontakt. Isolering riskerar att orsaka den intagne såväl psykisk som fysisk ohälsa.

– Efter en serie av sju inspektioner 2017 fann jag att även intagna utan restriktioner kan vara isolerade på ett sätt som motsvarar de förhållanden som gäller för häktade med restriktioner. Jag begärde därför att Kriminalvården skulle återrapportera hur myndigheten redovisar den tid som intagna vistas i gemensamhet. För de intagna som inte vistas i gemensamhet begärde jag en redovisning av hur isoleringsbrytande åtgärder rapporteras och dokumenteras, säger chefsJO Elisabeth Rynning.

Mot bakgrund av den återrapportering som kom in 2018 beslutade chefsJO att fortsätta sin granskning. Vid ett dialogmöte i mars 2019 med företrädare för Kriminalvården, tog chefsJO upp frågan om isolering av intagna i Kriminalvårdens häkten.

– Vid mitt möte med Kriminalvården kom det fram att myndigheten har svårt att tillgodose intagnas rätt att få vistas med tillsammans med andra intagna. Av Kriminalvårdens årsredovisning för 2018 kan utläsas att 33 procent av de intagna som hade rätt att vistas i gemensamhet var isolerade. Motsvarande siffra för intagna med restriktioner var 83 procent. Det är anmärkningsvärda uppgifter, framhåller chefsJO Elisabeth Rynning.

ChefsJO konstaterar att avsaknaden av ändamålsenliga lokaler, men även tillgången till personal, är viktiga orsaker till att Kriminalvården inte har kommit längre i sitt arbete med att tillgodose intagnas rätt till gemensamhet. Dessa brister påverkar även Kriminalvårdens arbete med isoleringsbrytande åtgärder.

Frågan om isoleringen i svenska häkten är inte ny och Sverige har i decennier fått internationell kritik – bl.a. av Europeiska tortyrkommittén – för förhållandena för häktade.

– Att intagna i svenska häkten blir isolerade är tyvärr inte något nytt problem, och jag riktar mycket allvarlig kritik mot Kriminalvården för de fortsatta bristerna i detta avseende, säger chefsJO Elisabeth Rynning.

I sitt beslut konstaterar chefsJO även att bl.a. häkteslagen behöver ses över. Vid översynen bör de intagnas rätt att vistas i gemensamhet stärkas, och det bör införas en bestämmelse som anger det antal timmar per dag som intagna ska ha rätt till vistelse i gemensamhet.

Läs hela JO-beslutet dnr O 7-2016

-----------------------

För ytterligare information eller vid intervjuförfrågan kontakta informationsansvarige Anders Jansson, på tel. 08-786 5098, epost anders.jansson@jo.se.


Justitieombudsmännen (JO) väljs direkt av riksdagen. Ombudsmännen är helt självständiga i sina beslut och är direkt ansvariga inför riksdagen. Varje höst lämnar de sin ämbetsberättelse till riksdagen. Ämbetsberättelsen är en redogörelse för arbetet under det senaste verksamhetsåret med statistik och ett urval beslut.


Kontakt


Anders Jansson

Informationsansvarig

justitieombudsmannen@jo.se

08-786 40 00

08-786 50 98