Att mer granskning skulle leda till bättre verksamheter är ingen självklarhet. Det handlar snarare om att granska rätt saker, på rätt sätt och vid rätt tillfälle. Och så ser det inte alltid ut i dag, visar forskning som presenteras i en ny bok.

–  Granskning förändrar verksamheterna. Verksamheter inriktar sig på sådant som gör att de klarar nästa granskning. Det som inte räknas i nästa granskning finns det en risk att man inte gör, och granskningen i sig har därför en konstituerande effekt på verksamheter. Det kan i sin tur leda till att verksamheten ägnar sig åt fel saker, säger Bengt Jacobsson, professor i företagsekonomi vid Södertörns högskola och en av bokens tre redaktörer.

Boken Granskningssamhället – Offentlig verksamhet under lupp är en del av ett större forskningsprojekt med bas på Södertörns högskola, finansierat av Riksbankens Jubileumsfond. En grupp forskare från ämnena offentlig förvaltning, företagsekonomi och statsvetenskap beskriver i boken det fragmentariska granskningslandskap som vuxit fram sedan slutet av 1980-talet.

–  Vi ser generellt sett en ökning av granskningen, men granskningen görs på olika sätt. Inom skola och äldreomsorg, där vi sett en ökad marknadisering, har vi fått resursstarka statliga inspektionsmyndigheter som Skolinspektionen och Inspektionen för vård och omsorg. Inom polisorganisationen och arbetsförmedlingen har granskning med rapporteringar, mått och indikatorer vuxit kraftigt. Granskningen har professionaliserats, de som granskar vet inte längre så mycket om själva verksamheten, säger Bengt Jacobsson.

Sex olika politikområden har studerats: skola, äldreomsorg, polis, arbetsförmedling, asylpolitik och infrastruktur (järnväg). Hur har granskningen organiserats, hur har innehållet sett ut och hur kan man förstå förändringen av granskningen?

– Ibland försöker man lösa strukturella problem med mer granskning. Skolan är ett exempel. Den omorganisering som genomfördes i början av 1990-talet, ledde efter hand till att skolor hamnade på börsen. Det var nog inte tanken från början, utan politiken ville stimulera skolor med alternativa pedagogiska idéer. Sättet att organisera öppnade dock för skolor som drevs av vinstintressen. Lösningen på de problem som uppstod var nästan alltid att granska mera, säger Bengt Jacobsson

Södertörns högskola är ett lärosäte i Stockholm som utbildar, forskar och samverkar för en hållbar samhällsutveckling. På högskolan finns drygt 11 000 studenter, cirka 70 program och 270 kurser. Utbildning och forskning bedrivs inom humaniora, samhällsvetenskap, teknik och naturvetenskap. Högskolan erbjuder också polisutbildning och lärarutbildning med interkulturell profil. Mycket av forskningen handlar om frågor som rör Östersjö- och Östeuropaområdet. På Södertörns högskola blandas ämnen, perspektiv, människor och erfarenheter. Här finns de nyfikna och de ifrågasättande. De som söker oväntade kombinationer, utveckling och utmaningar. Här korsbefruktas verklighet och vetenskap.



Kontakt


Jenny Tirén Berg

Kommunikatör

jenny.tiren.berg@sh.se

072-236 05 43

Sophia Nilsson

Forskningskommunikatör

sophia.nilsson@sh.se

08-6084000

0722-101453