Flera dialysmottagningar i landet löser semestrar och personalbrist genom att dra ned på mängden dialysbehandling för njursjuka patienter i sommar. Det visar en rundringning Njurförbundet gjort. - Att dialyspatienter far illa och mår dåligt under sommaren är oacceptabelt. Det är dessutom riskfyllt långsiktigt att minska på dialysen och kan vara livshotande, säger förbundsordförande Håkan Hedman.

Redan efter två veckor känner Robert Hatsek av klåda och trötthet. Det är konsekvensen av att Nyköpings lasarett under sommaren minskar tiden för hans livsviktiga dialysbehandling. Och han är inte ensam drabbad.

Flera dialysmottagningar i landet löser semestrar och personalbrist genom att dra ned på mängden dialysbehandling för njursjuka patienter i sommar. Det visar en rundringning Njurförbundet gjort.

Håkan Hedman, förbundsordförande i Njurförbundet, ser allvarligt på situationen.

”Att dialyspatienter far illa och mår dåligt under sommaren är inte acceptabelt. Det är dessutom riskfyllt långsiktigt att minska på dialysen och kan vara livshotande för en del personer. Politikerna måste ta detta på allvar och se till att det finns tillräckligt med personal”, säger han.

Nyköpings lasarett är ett exempel. Robert Hatsek, 52 år, bor i Katrineholm. Normalt reser han till Nyköping fyra gånger i veckan för att få dialys, fem timmar per tillfälle. Dialysen renar blodet, och vid för lite dialys samlas slaggprodukter i kroppen som påverkar hur man mår.

”Under hela sommaren har de kapat dialystiden två tillfällen per vecka. Nu känner jag redan att det kliar på kvällarna och jag är mycket tröttare. Dessutom är situationen väldigt stressande. För de som bestämmer verkar det bara handla om minuter, men för mig är det mitt liv,” säger Robert Hatsek.

Neddragningar förekommer på flera mottagningar i landet. I Sörmland sker det på både Nyköpings lasarett och Mälarsjukhuset i Eskilstuna.

Att det får konsekvenser att minska dialysen bekräftas av Fredrik Dunér, överläkare i njurmedicin vid Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm.

”Det måste göras på ett kontrollerat och individanpassat sätt. En kortare tid har ingen betydelse men en patient som behöver mycket dialys och inte kan kissa kan på lång sikt få problem med leder, skelett, hjärta och kärl vid färre antal dialystillfällen”, säger han.

Länk till längre artikel och kartläggningen

För mer information, kontakta:
Håkan Hedman, ordförande Njurförbundet, 070-718 16 70, hakan.hedman@njurforbundet.se
Sara Norman, verksamhetschef Njurförbundet, 070- 336 64 01, sara.norman@njurforbundet.se



Njurförbundet är en ideell organisation bildad 1969 med övergripande uppgift att bevaka njursjukas intressen i samhället.


Kontakt


Håkan Hedman

Förbundsordförande

hakan.hedman@njurforbundet.se

070-718 16 70

Sara Norman

Verksamhetschef

sara.norman@njurforbundet.se

Växel: 08-546 40 500

Direkt: 08-546 40 501

070-33 66 401