Levande rollspel är en deltagarkultur som länge har pågått vid sidan av mer kända former av spelande, som exempelvis onlinespelet World of Warcraft. Ny forskning visar att lajv, som fenomenet populärt kallas, har rötter i många olika uttrycksformer och handlar mer om samarbete och starka upplevelser än om att vinna strider och poäng.

I en ny etnologisk avhandling av Erika Lundell vid Södertörns högskola och Stockholms universitet undersöks levande rollspel i Östersjöområdet. Hon disputerade den 10 juni. 

Förkroppsligad fiktion och fiktionaliserade kroppar. Levande rollspel i Östersjöregionen. Det är titeln på Erika Lundells avhandling i etnologi.

Lajv kan liknas vid improviserad teater utan publik och utan manus. Deltagare tar roller och improviserar tillsammans ett skeende i en specifik värld, kanske en fantasyvärld à la Tolkien eller ett nutida drama som behandlar Europas flyktingpolitik.

– I min avhandling intresserar jag mig för hur lajv går till och vem som får spela vilken roll. Frågan om vad människor väljer när de till synes fritt kan iscensätta olika slags upplevelser intresserar mig. Därför valde jag att studera levande rollspel, säger Erika.

Hennes forskning bygger både på eget deltagande i olika sorters levande rollspel i flera länder samt på intervjuer och undersökningar av internetdiskussioner som handlar om lajv.

Avhandlingen visar att en viktig del av lajvandet är gemenskapen i upplevelsen tillsammans med andra.

– Jag ser lajv som en form av samarbetsinriktat berättande, säger Erika. Här är det också möjligt att spela roller som bryter mot vardagens normer om genus eller sexualitet. Ju längre ifrån normen, desto mer förarbete krävs.

Erika beskriver lajv som en händelse i tre delar: förarbetet, speldagarna och efterberättandet. Allt detta bildar tillsammans lajvhändelsen och alla delar är lika viktiga som själva speldagarna, menar hon.

Om etnologi
En etnolog studerar aktuella kultur- och samhällsfrågor och undersöker hur dessa förändras och kan förstås i sitt sammanhang både historiskt och i samtiden. Etnologer använder sig ofta av flera olika metoder och material i sin forskning.

Om disputationen

Erika Lundell har genomfört sina doktorandstudier i etnologi vid Institutionen för historia och samtidsstudier och BEEGS/CBEES, Södertörns högskola, samt ämnet etnologi vid institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap vid Stockholms universitet.

Titeln är ”Förkroppsligad fiktion och fiktionaliserade kroppar. Levande rollspel i Östersjöregionen.” Disputationen ägde rum den 10 juni. Opponent var professor Bo Nilsson, Umeå Universitet.


För mer information, kontakta:

Erika Lundell, 08-608 49 34, erika.lundell@sh.se



Södertörns högskola är ett lärosäte i Stockholm som utbildar, forskar och samverkar för en hållbar samhällsutveckling. På högskolan finns drygt 11 000 studenter, cirka 70 program och 270 kurser. Utbildning och forskning bedrivs inom humaniora, samhällsvetenskap, teknik och naturvetenskap. Högskolan erbjuder också polisutbildning och lärarutbildning med interkulturell profil. Mycket av forskningen handlar om frågor som rör Östersjö- och Östeuropaområdet. På Södertörns högskola blandas ämnen, perspektiv, människor och erfarenheter. Här finns de nyfikna och de ifrågasättande. De som söker oväntade kombinationer, utveckling och utmaningar. Här korsbefruktas verklighet och vetenskap.


Kontakt


Jenny Tirén Berg

Kommunikatör

jenny.tiren.berg@sh.se

072-236 05 43

Sophia Nilsson

Forskningskommunikatör

sophia.nilsson@sh.se

08-6084000

0722-101453

Emma Williams

Forskningskommunikatör

emma.williams@sh.se

0722088876