Andelen självmord i Ryssland, som är bland de högsta i världen, har ett starkt samband med alkoholkonsumtionen och har påverkats av Rysslands modernisering. Tanya Jukkala, verksam vid Södertörns högskola, disputerar den 12 april vid Uppsala universitet med en avhandling om självmord i Ryssland.

Andelen självmord i den ryska befolkningen är bland de högsta i världen och har utvecklats dramatiskt under andra halvan av 2000-talet. I avhandlingen “Suicide in Russia. A macro-sociological study.” studerar sociologen Tanya Jukkala förändringarna i den ryska självmordsstatistiken över en period på 140 år och söker efter en ny förståelse för självmord.

Varför är självmordsstatistiken så hög i Ryssland och hur kan man förstå de dramatiska förändringar i självmord som inte finner någon motsvarighet i västvärlden i modern tid?

Starkt samband mellan alkoholkonsumtion och självmord

Avhandlingen visar på ett mycket starkt samband mellan alkoholkonsumtion och självmord. Att det finns ett samband är inget nytt, det har forskare konstaterat tidigare. Däremot har man aldrig tidigare funnit så stabila samband under en sådan lång period som Tanya Jukkala sett.

Undersökningen sträcker sig dels under Tsarperioden år 1870-1894, dels under andra halvan av 1900-talet fram till 2005. Både under och mellan de undersökta perioderna har det hänt mycket i Ryssland. Tanya Jukkala berättar att hon kan se ett identiskt starkt samband under perioderna.

-  Rysslands starka alkoholkultur, där stora mängder högalkoholhaltig sprit konsumeras, har en lång historia. Undersökningen vittnar om unikt stabila samband mellan hög alkoholkonsumtion och hög självmordsfrekvens under båda de undersökta perioderna.

Likheter med västvärlden

I sin avhandling har Tanya Jukkala tittat på hur samhällsutvecklingen har påverkat självmorden samt hur olika generationers erfarenheter påverkar tendensen till självmord. Något som överraskade henne i arbetet med avhandlingen var de många likheterna med västvärlden, detta trots Rysslands exceptionellt höga nivå och dramatiska förändringar under den samtida perioden.

Under det senare decenniet har självmorden ökat bland män och bland yngre personer i både Ryssland och i västvärlden. Särskilt modernisering av samhället tycks ha bidragit till den ökade andelen självmord i Ryssland på ett sätt som liknar det som hände tidigare i västra Europa.

Alternativa teorier analyseras

Tanya Jukkala undersöker i avhandlingen hur den ökade självmordsfrekvensen kan bero på att samhället blivit mer individualiserat och invididen därmed förlorat sin grupptillhörighet. En alternativ teori går ut på att även om vi har blivit allt mer individualiserade i det moderna samhället så ingår de flesta av oss i många olika sociala sammanhang. Därmed måste vi leva upp till olika sociala förväntningar som kan sätta för stor press på många människor.
-----------------------------

Tanya Jukkala har genomfört sin forskarutbildning vid BEEGS, Södertörns högskola och Uppsala universitet.

Avhandlingens titel: Suicide in Russia. A macro-sociological study

Disputation: Fredagen den 12 april kl 10.15, Uppsala universitet, Rum IV, Universitetshuset, Biskopsgatan 3, Uppsala

Opponent: Professor Steven Stack, Department of Criminal Justice, Wayne State University, Detroit

Kontakt: tanya.jukkala@sh.se eller 08-608 44 38



Södertörns högskola är ett lärosäte i Stockholm som utbildar, forskar och samverkar för en hållbar samhällsutveckling. På högskolan finns drygt 11 000 studenter, cirka 70 program och 270 kurser. Utbildning och forskning bedrivs inom humaniora, samhällsvetenskap, teknik och naturvetenskap. Högskolan erbjuder också polisutbildning och lärarutbildning med interkulturell profil. Mycket av forskningen handlar om frågor som rör Östersjö- och Östeuropaområdet. På Södertörns högskola blandas ämnen, perspektiv, människor och erfarenheter. Här finns de nyfikna och de ifrågasättande. De som söker oväntade kombinationer, utveckling och utmaningar. Här korsbefruktas verklighet och vetenskap.


Kontakt


Jenny Tirén Berg

Kommunikatör

jenny.tiren.berg@sh.se

072-236 05 43

Sophia Nilsson

Forskningskommunikatör

sophia.nilsson@sh.se

08-6084000

0722-101453

Emma Williams

Forskningskommunikatör

emma.williams@sh.se

0722088876