Handling väger tyngre än ord. Men vad händer när de riktlinjer, åtgärdsplaner och avsiktsförklaringar som ska styra våra handlingar inte håller måttet? Två nya avhandlingar från Södertörns högskola visar att policy som ska hjälpa klimatarbetet framåt ofta har för låg ambitionsnivå och sätter ekonomisk tillväxt före hållbarhet. Och som i förlängningen kanske därför inte är till någon hjälp för klimatet.

Elise Remling och Mathilde Rehnlund tar var och en sig an klimatfrågan ur ett nytt perspektiv, utifrån de ord och begrepp som formar klimatarbete på såväl nationell som internationell nivå. Deras respektive studier visar att de dokument som är framtagna för att rusta vårt samhälle inför klimatkrisens konsekvenser inte håller måttet. Ofta handlar det istället om att fortsätta på samma sätt som tidigare.

— Policy för klimatanpassning inom EU är inte särskilt ambitiösa. I grund och botten handlar det om att fortsätta på den inslagna vägen. I Tyskland är det ungefär på samma sätt, faktiskt överraskande få skillnader då Tyskland ofta ses som ett föregångsland, säger Elise Remling, doktor i miljövetenskap som har studerat policy för klimatanpassning i Tyskland, inom EU och på global nivå.

Kollegan Mathilde Rehnlund har fokuserat på Stockholm och de riktlinjer och handlingsplaner som tagits fram för stadens transporter. Mellan åren 2007 och 2017 fattades ett flertal stora beslut om trafiken i Stockholm. Grunden för de här besluten vilar på riktlinjer och avsiktsförklaringar som formar transportnätet. Dokument som, enligt hennes studier, genomsyras av en teknikoptimism och som sätter den ekonomiska tillväxten i första rummet. Före hållbarhet och en god livsmiljö.

— Du har ett antal jämställda begrepp, där det ena är lätt att mäta. Det är klart att man kommer att fokusera på det. När tillväxten dessutom görs till medel för allting annat så kommer den alltid att komma först. Här behöver vi gå ifrån den ekonomiska tillväxten som universalmedel, säger Mathilde Rehnlund, doktor i miljövetenskap.

Mathilde Rehnlund har disputerat med avhandlingen Getting the transport right – for what och Elise Remling med Adaptation, now – Exploring the politics of climate adaptation through poststructuralist discourse theory. De båda avhandlingarna tar sig an klimatfrågan från nya perspektiv och studerar begreppen och orden som ska leda till förändring.

Södertörns högskola är ett lärosäte i Stockholm som utbildar, forskar och samverkar för en hållbar samhällsutveckling. På högskolan finns drygt 11 000 studenter, cirka 70 program och 270 kurser. Utbildning och forskning bedrivs inom humaniora, samhällsvetenskap, teknik och naturvetenskap. Högskolan erbjuder också polisutbildning och lärarutbildning med interkulturell profil. Mycket av forskningen handlar om frågor som rör Östersjö- och Östeuropaområdet. På Södertörns högskola blandas ämnen, perspektiv, människor och erfarenheter. Här finns de nyfikna och de ifrågasättande. De som söker oväntade kombinationer, utveckling och utmaningar. Här korsbefruktas verklighet och vetenskap.



Kontakt


Jenny Tirén Berg

Kommunikatör

jenny.tiren.berg@sh.se

072-236 05 43

Sophia Nilsson

Forskningskommunikatör

sophia.nilsson@sh.se

08-6084000

0722-101453