Varje år hamnar minst 640 000 ton fiskeutrustning i havet. Det påverkar hotade ekosystem och bidrar till ytterligare utfiskning. Dessutom får fisk i sig mikroplast som kommer från spöknät, när de misstar detta för mat.

Mellan 5 och 30 procents minskning av fiskbeståndet beror på spöknät. Bara vid Omans kust beräknas 15 000 fällor förloras varje år. Fiskeutrustningen är oftast gjord av plast. Det kan ta upp till 600 år att bryta ner den. Den blir till mikroplast som djuren får i sig och hamnar sedan i maten vi äter. 

En ny rapport som släpps idag av den internationella djurskyddsorganisationen World Animal Protection visar att världens 15 största livsmedelsföretag inom fiskindustrin behöver göra mer för att stoppa fiskeutrustning från att skada och döda miljontals fiskar och däggdjur varje år.

Inte ett enda av dessa livsmedelsföretag nådde upp till den bästa nivån i rankningen, som innebär att man är en förebild för andra, eller ens andra nivån, med ansvarsfull hantering av spöknät. Rapporten visar att 80% av företagen inte har någon plan för att hantera tappad eller förlorad fiskeutrustning eller ens erkänner att det är ett problem.

 - Att förhindra spöknät är avgörande, inte bara för att det hotar fiskbestånd. Varje år trasslar över 100 000 valar, delfiner, sälar och sköldpaddor in sig i spöknät. Det är fyra gånger mer sannolikt att spöknät dödar marina djur, än alla andra former av marin nedskräpning sammantaget. Det bidrar också till problemet med plast i havet eftersom över 70% av makroplast, beräknat på vikt, är fiskerelaterat, säger Julia Engqvist, kampanjansvarig för World Animal Protection Sverige. Hon fortsätter:

- Fiskeredskap är utformade för att fånga och döda fisk. När de blir kvar i haven är de den mest skadliga formen av marin nedskräpning för alla havslevande djur – fiskar, fåglar och marina däggdjur.Även i Sverige önskar vi att alla aktörer inom fiskbranschen inkluderar hantering av spöknät i sina policyer, affärsstrategier och handlingsplaner. Vi räknar  med att det blir en självklar del av ett hållbart fiske.

GGGI bildades av World Animal Protection 2015, med syftet att hantera problemen med tappad och förlorad fiskeutrutning på global nivå. Dess styrka ligger i bredden hos deltagarna, som inkluderar fiskeribranschen, privat sektor, universitet, regeringar och organisationer.

-  Vi ser inte bara problemen utan försöker även vara en del av lösningen, säger Julia Engqvist. Bland annat ser vi till att fiskeutrustningen kommer upp ur haven och återvinns, samt arbetar för att stoppa illegalt fiske. 1 av 5 fiskar är illegalt fångad och vi vet att det illegala fisket är en stor del av problemet med spöknät. Vi gläds också åt att det internationella företaget Thai Union precis har deklarerat att de ska gå med i GGGI. Tillsammans kan vi arbeta för FN:s mål om att väsentligt minska mängden spöknät som hamnar i havet.

Här finns bilder att ladda ner. Här finns också filmer på intrasslad munksäl och räddning av sjölejon.

 

 




Vi är en av världens största djurskyddsorganisationer och arbetar målinriktat för att stoppa djurplågeri i hela världen. Vi har samarbete med organisationer, företag och enskilda runt hela världen och är rådgivare åt FN, EU, regeringar och myndigheter. Vi är insatta i djurskyddsfrågor, såväl i Sverige som globalt. Våra arbetsområden är djur i samhällen, främst hemlösa hundar och arbetsdjur, lantbruksdjur, katastrofdrabbade djur och vilda djur.


Kontakt


Lise-Lott Alsenius

Presskontakt

lise-lottalsenius@worldanimalprotection.se

08-617 79 72

070-397 21 33

Roger Pettersson

Generalsekreterare

rogerpettersson@worldanimalprotection.se

070-217 21 33

Julia Engqvist

Kampanjansvarig

Juliaengqvist@worldanimalprotection.se

08-6177970

08-6177975

706142133