Sverige når klimatmålet till år 2020, men däremot inte de klimatmål som är fastställda för 2030 och 2045 med de styrmedel som finns idag. Utsläppsgapet har dock minskat till följd av nya beslut som fattats sedan 1 juli 2018. Den bedömningen gör Naturvårdsverket i en analys som överlämnats till regeringen.

År 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser. Målet innebär att utsläppen ska minska med minst 85 procent jämfört med 1990 års nivå. I ett underlag till regeringen konstaterar Naturvårdsverket att nuvarande styrning inte är tillräcklig för att nå målet. Utsläppen till 2045 beräknas minska med 40–47 procent. Men utvecklingen går åt rätt håll och utsläppsgapet har minskat med cirka 6 procentenheter jämfört med tidigare bedömningar. I analysen har Naturvårdsverket beräknat effekterna av de klimatpolitiska beslut som regeringen tagit sedan 1 juli 2018 fram till december 2019. Effekter av pågående pandemi har inte tagits i beaktande i beräkningarna.

Den beräknade ytterligare minskningen kommer framför allt från åtgärder inom industrin och transporter. Inom industrin är det främst utsläppen från stålindustrin och cementindustrin som beräknas minska. Det finns även ett flertal projekt inom industrin med stor potential för utsläppsminskningar som inte är inkluderade i beräkningarna, eftersom de fortfarande befinner sig i en utvecklingsfas.

– Mycket återstår innan industrin är fossilfri, men vi ser att en kombination av EUs utsläppshandel och industriklivet, tillsammans med ett tydligt långsiktigt mål för Sveriges utsläpp, ger effekt och skapar förutsättningar för en positiv utveckling, säger Sara Almqvist på Naturvårdsverket.

Sverige bedöms klara det första etappmålet till år 2020 om 40 procent utsläppsminskningar jämfört med 1990. Detta förutsatt att utsläppskrediter från andra länder används. Sverige har även som etappmål att fram till år 2030 minska utsläppen med minst 70 procent jämfört med 2010 inom transportsektorn. Dessa utsläpp beräknas minska med 39–46 procent till 2030. Även här visar analysen att styrmedel som införts sedan sommaren 2018 ger effekt. Utsläppsgapet har minskat med cirka 6 procentenheter jämfört med tidigare bedömningar.

– Det är framför allt beslutet att skärpa utsläppskraven för nytillverkade fordon i EU i kombination med nationell styrning, till exempel stöd till laddstationer för elfordon, som beräknas ge effekt, säger Sara Almqvist.

Naturvårdsverkets analys är en redovisning av regeringsuppdraget ”Klimatredovisning enligt klimatlagen” och utgör ett underlag för regeringens klimatredovisning som kommer i samband med höstens budgetproposition.

Mer information

Naturvårdsverkets underlag för klimatredovisning enligt klimatlagen

 

För ytterligare information, kontakta:

Sara Almqvist, handläggare Klimatmålsenheten, 010-698 15 51, sara.almqvist@naturvardsverket.se

Johan Krüger, presskontakt, 010-698 13 00, johan.kruger@naturvardsverket.se

Naturvårdsverket driver och samordnar arbetet för en god livsmiljö tillsammans med andra. Vi bygger vårt arbete på kunskap och visar på möjligheter för en hållbar utveckling. Vi är en miljömyndighet som arbetar på uppdrag av regeringen. Vi är cirka 600 medarbetare på våra kontor i Stockholm och i Östersund.


Ämnen

Klimatfrågor

Kontakt


Anneli Nivrén

Presschef

anneli.nivren@naturvardsverket.se

010-698 13 00

070-206 37 27

Berit Oscarsson

Kommunikationschef

berit.oscarsson@naturvardsverket.se

010-698 13 61

076-115 15 25

Björn Risinger

Generaldirektör

bjorn.risinger@naturvardsverket.se

010-698 13 53

070-840 41 63