Efter kommunismens fall har städerna förändrats i de forna öststaterna. Dominika V. Polanska har i sitt avhandlingsarbete sökt svar på frågor om bostadssegregation och de allt mer populära inhägnade bostadsområdena i polska städer.

a i polska städer.

Syftet med Dominika V. Polanskas avhandlingsarbete har varit att studera städernas förändring och segregationsprocesser efter kapitalismens intåg i Polen. Fokus ligger på den polska staden Gdańsk och olika grannskap i staden – deras uppkomst och utveckling sedan kommunismens fall. Dominika V. Polanska har också studerat den polska debatten kring inhägnade boendeformer och den nationella lagstiftningen kring bostadsfrågor. Genom att undersöka lagar och regleringar och peka ut luckor och svagheter har hon sökt skälen till det inhägnade boendets popularitet samt den ”paralyserade” stadsplaneringen i landet.

Många fundamentala förändringar har ägt rum i de postkommunistiska samhällena sedan 1989 och kommunismens fall. De år som följde kollapsen präglades av privatisering av marknader som tidigare styrts av staten, vid sidan om mer eller mindre dramatiska förändringar av politiska, sociala och ekonomiska strukturer. Postkommunistiska städer har sedan kommunismens fall blivit platsen där dessa förändringar kan skådas tydligast. Tjugo år efter murens fall fortsätter boendesegregationen i städerna att öka och koncentrationen av både fattigdom och välstånd blir allt tydligare i stadslandskapen.

- I min forskning har jag sett att kontrasten mellan äldre och slitna bostadsområden och moderna inhägnade bostadskomplex förstärkts sedan kommunismens fall. Från och med 2007 är majoriteten av nybyggda bostäder på den polska bostadsmarknaden uppförda bakom murar, stängsel eller kameror. En parallell trend är att äldre bostadsområden har låtits förfalla, säger Dominika V. Polanska.

I en av studierna har hon undersökt ett förfallet bostadsområde i stadens centrum och varför området, trots att det gränsar till de representativa och turisttäta delarna av stadskärnan, låtits förfalla. Materialet i studien bygger på intervjuer med boende och tjänstemän, officiella dokument och rapporter samt artiklar i media.

Parallellt med de äldre bostadsområdenas gradvisa förfall finns en tydlig tendens i många polska städer av de inhägnade grannskapens intåg på bostadsmarknaden och spridning till medelklassen. Men bristen på forskning i Polen kring dem är påtaglig.

- Jag har velat undersöka hur dessa bostadsområden eller bostadskomplex utformas och varför människor väljer att flytta dit. Det har jag gjort genom intervjuer och en enkät med boende i inhägnade grannskap. De boende menar att de flyttat till dessa områden på grund av att de känner sig säkrare där. Samtidigt lyfter de fram betydelsen av hög standard och andra bekvämligheter som dessa boendeformer har att erbjuda. Det här är viktiga krav som ställs av Polens växande medelklass, säger Dominika V. Polanska.  

Dominika V. Polanska är doktorand i sociologi vid Södertörns högskola och vid Stockholms universitet.

Spikningsceremoni äger rum i Södertörns högskolebibliotek den 3 maj kl 15.00.

Kontakt: dominika.polanska@sh.se, tel: 08-608 46 29 eller: 070-7755259.

Avhandling: "The emergence of enclaves of wealth and poverty - A sociological study of residential differentiation in post-communist Poland".

Disputation sker den 20 maj kl. 10.00-12.00 på Södertörns högskola i rum MB505 (på engelska).

Opponent: Chris Pickvance, Professor, School of Social Policy, Sociology and Social Research, Kent University. Professor Chris Pickvance är en internationellt framstående forskare inom den ”nya urbana sociologin”. Han har skrivit teoretiska verk om kopplingen mellan makro- och mikroperspektiv, särkilt med tonvikt på urban socialpolitik. Han har forskat empiriskt om urbana protester, Östeuropas urbana realiteter vad gäller bostadssituationen samt implementeringen av miljöpolitiken.



Södertörns högskola är ett lärosäte i Stockholm som utbildar, forskar och samverkar för en hållbar samhällsutveckling. På högskolan finns drygt 11 000 studenter, cirka 70 program och 270 kurser. Utbildning och forskning bedrivs inom humaniora, samhällsvetenskap, teknik och naturvetenskap. Högskolan erbjuder också polisutbildning och lärarutbildning med interkulturell profil. Mycket av forskningen handlar om frågor som rör Östersjö- och Östeuropaområdet. På Södertörns högskola blandas ämnen, perspektiv, människor och erfarenheter. Här finns de nyfikna och de ifrågasättande. De som söker oväntade kombinationer, utveckling och utmaningar. Här korsbefruktas verklighet och vetenskap.


Kontakt


Jenny Tirén Berg

Kommunikatör

jenny.tiren.berg@sh.se

072-236 05 43

Sophia Nilsson

Forskningskommunikatör

sophia.nilsson@sh.se

08-6084000

0722-101453

Emma Williams

Forskningskommunikatör

emma.williams@sh.se

0722088876