Flera av länets kommuner uppger i sin rapportering till Länsstyrelsen att de sociala problemen har ökat, eller riskerar att öka, under coronapandemin.

Länsstyrelsen sammanställer, på uppdrag av regeringen och som en del i hanteringen av coronapandemin, en lägesbild över utsatthet och problematik samt vidtagna och planerade åtgärder. 12 av 15 kommuner har lämnat in lägesrapporter som innehåller svar på frågor av typen Vilka nytillkomna risker ser kommunerna under de närmaste månaderna? Fem kommuner uppger att man inte har uppmärksammat någon skillnad gällande social problematik eller utsatthet i nuläget.

Med social problematik och utsatthet menas till exempel: våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck, utsatta barn och familjer, alkohol, narkotika, psykisk ohälsa/isolering, arbetslöshet/sysslolöshet och minskad social trygghet.

Några slutsatser ur rapporten:

Social isolering och våldsproblematik

  • Flera av länets mellanstora kommuner rapporterar en ökning av anmälningar om våld i nära relationer, våld inom familjen mellan vuxna och mellan vuxna och barn.
  • En av länets största kommuner rapporterar att man ser en ökning av ärenden till myndighetsutövningen jämfört med samma period föregående år. Oklart om det finns en koppling till pandemin, anmälningar präglas av våld, droger och psykisk ohälsa.
  • Centrum mot våld ser en ökning på KAST-mottagningen och fler våldsutövare söker stöd.

Utsatta barn och familjer

  • Flera kommuner kan se att barn/elever som tidigare haft frånvaro har i högre utsträckning varit borta mer under pågående pandemi.
  • En kommun rapporterar också att situationen för barn med föräldrar som har bristande föräldraförmåga, har medfört ökat antal orosanmälningar från skolan vid distansstudier på grund av frånvaro i skolan.
  • En kommun rapporterar att man inom familjerätten ser en ökning av behov. En annan kommun säger att familjerådgivningen normalt sett har en ökning av ärenden efter sommaren men i år är det en betydande ökning.
  • En kommun rapporterar att antalet anmälningar gällande barn som far illa ligger på normal nivå samt att antalet anmälningar gällande vuxna har minskat något vilket kan vara kopplat till minskade arrangemang i form av festivaler och dylikt.
  • En av länets största kommuner rapporterar också att man vid ett par tillfällen haft svårigheter att placera barn i familjehem. Anledning till det enligt kommunen själv har varit att någon i familjehemmet tillhört en riskgrupp eller att man på grund av förkylningssymptom inte kunnat ta emot barn när det varit aktuellt
  • Fortfarande uppger kommunerna en viss oro för redan utsatta barn samt personer med psykisk ohälsa och missbruk. Dock säger man samtidigt att det var positivt att det inte blev någon skolstängning vilket till viss del minskat oron.

Psykisk ohälsa/isolering

  • En av länets mellanstora kommuner uppger att man ser tendens till ökad psykisk ohälsa, men att det är för tidigt för att koppla det till covid-19.
  • En försämring av den psykiska hälsan och ökad isolering börjar märkas hos brukare inom funktionshinderomsorgen som inte kunnat få sina insatser verkställda då daglig verksamhet hållits stängd eller som avsagt sig insatser på grund av rädsla för pandemin.
  • Några kommuner upplever en större isolering bland sina brukare. Personalen har i många fall varit den enda sociala kontakt som brukarna har haft. Stöd och hjälp för denna målgrupp kan i viss mån ha uteblivit då fysiska träffar med olika instanser har ställts in eller skjutits upp.
  • Fler äldre känner sig frustrerade och isolerade då de inte har kunnat vara på/i daglig verksamhet, inte kunnat följa med på inköp samt att många anhöriga har följt direktiven att inte besöka sina föräldrar och att ensamheten ökar.
  • En annan kommun uppger att flera av brukarna inom LSS har ett sämre mående på grund av att daglig verksamhet varit stängd eller varit endast öppen i liten skala, vilket har skapat en ökad oro hos flera av brukarna med destruktiva beteenden som följd.

Arbetslöshet/sysslolöshet

  • Över 10 000 västerbottningar är korttidspermitterade och ca 1000 personer har varslats, vilket kan jämföras med siffran från förra året när det gäller varsel som var 673.
  • I en kommun ser man ingen ökning av ansökningar gällande försörjningsstöd som har uppmärksammats där anledningen till ansökning kan härledas till Covid-19.  En annan kommun lämnar följande information: I tidigare riskbedömning anade vi ökad arbetslöshet och därmed ökade kostnader för försörjningsstöd. Vidare såg vi en risk för socialisolering och därmed ökad psykisk ohälsa och en ökning av våld i nära relationer. Det vi nu kan se är en viss ökning av antal hushåll i behov av försörjningsstöd. Orsaken till ökningen är flera. För att nämna några är att de som tidigare varit i behov av ekonomiskt stöd för sin försörjning, fått arbete inom service och restaurang nu åter är arbetslösa. En annan effekt av covid-19 är att de som varit utanför arbetsmarknaden innan pandemin riskerar att bli långtidsberoende a försörjningsstöd eftersom möjlighet till all typ av aktiviteter stannat av.
  • En annan kommun uppger att man ser en mindre ökning av försörjningsstödet.
  • För gruppen nyanlända uppger hälften av kommunerna att det inte finns ett ökat behov av försörjningsstöd och hälften av kommunerna uppger att det finns ett ökat behov av försörjningsstöd nu. Två av kommunerna som uppger ökat behov beskriver att det inte är fler individer som behöver stöd nu, men att de tycks bli kvar längre med ett försörjningsstödsbehov. Detta då de inte tar sig vidare, alternativt att behovet inom ett hushåll kan öka då en av parterna som tidigare kunnat arbeta fått mindre tid eller blivit av med sitt arbete helt.
  • Ungdomsarbetslösheten i länet har ökat med 89,7 % under perioden mars-augusti jämfört med samma period 2019.

Minskad social trygghet

Gruppen utsatta har blivit mer utsatta, äldre och nyanlända speciellt identifierade. Digitala möten passar inte alla grupper av människor, och än mindre alla individer.

-  Inom ramen för de uppdrag som Länsstyrelsen har inom social hållbarhet kommer dessa frågor att följas över tid. Länsstyrelsen har sedan tidigare en kontinuerlig dialog med kommunerna kring områdena som berörs i lägesbilden och i många fall uppdrag att stötta kommunerna i dessa frågor vid behov. Länsstyrelsen kommer ta initiativ till en uppföljande lägesbild efter årsskiftet för att bevaka den fortsatta utvecklingen inom dessa områden, säger Rebecka Marcusson, samordnare inom mänskliga rättigheter, barnrätt och föräldraskapsstöd vid Länsstyrelsen Västerbotten.

För mer information kontakta:
Rebecka Marcusson
Samordnare inom mänskliga rättigheter, barnrätt och föräldraskapsstöd
Länsstyrelsen Västerbotten
010-225 43 33
rebecka.marcusson@lansstyrelsen.se

 


Länsstyrelsen är en statlig myndighet som finns nära människorna i Västerbottens län. Vi är en viktig länk mellan människor och kommuner å ena sidan och regering, riksdag och centrala myndigheter å den andra. Landshövding Helene Hellmark Knutsson är chef för Länsstyrelsen och har i uppdrag att följa utvecklingen och informera regeringen om länets behov. Vårt uppdrag är att arbeta för en utveckling där miljö, tillväxt och goda levnadsvillkor går hand i hand. Målet är en ren livsmiljö, en stabil arbetsmarknad samt ett gott liv för invånarna. Vi arbetar för en hållbar utveckling i länet.


Kontakt


Jörgen Boman

Kommunikationschef och presskontakt

jorgen.boman@lansstyrelsen.se

070-669 00 10

070-669 00 10

Emma Johansson

Kommunikatör Naturvårdsenheten

emma.e.johansson@lansstyrelsen.se

072-223 15 04

Robert Klingbert

Kommunikatör

robert.klingbert@lansstyrelsen.se

Linnéa Ivarsson

Miljökommunikatör

linnea.ivarsson@lansstyrelsen.se

010-225 43 74

072-236 22 41