Den goda läraren

Den goda läraren

Bilderna av den gode läraren och ännu mer den dåliga läraren är många. De allra flesta har minnen både av lysande och mindre begåvade pedagoger. Men vem är egentligen den gode läraren och vem avgör det?

Professorn i pedagogik Tomas Englund har i flera års tid ägnat sig åt att studera den goda läraren. I ett brett upplagt projekt som stötts av Riksbankens Jubileumsfond (RJ) har han studerat föreställningarna om den gode läraren. Kraven på lärarna är många och – visar Tomas Englund och hans forskarteam – inte sällan motstridiga.

-Det finns ingen enighet om vad som är en god lärare, och hur han eller hon är, säger Tomas Englund, inte bara skiljer sig detta åt mellan olika personer, utan dessutom skiljer det sig åt mellan olika arenor och över tid.

När man i projektet har undersökt föreställningar om läraren i media, läroplaner och i ett antal föräldragrupper visar det sig att det inte finns någon entydig bild av hur en bra lärare är. Dessutom har de arenor där den goda läraren diskuterats förflyttats. Under 1970- och 1980-talen diskuterades lärarrollen framför allt i utbildningspolitiska dokument eller i tidningar som direkt vände sig till läraren.

-I dag får tv i programserier som Klass 9A mycket stort genomslag och påverkar i hög grad allmänhetens bild av vad som är en bra lärare, säger Tomas Englund.

Och den utvecklingen har pågått de senaste 20 åren. Inte minst har Dagens Nyheter och andra medier blivit viktigt för att förmedla bilden av läraren. Konsekvensen av det är att det i större utsträckning är andra än pedagoger själva som är tongivande för vad som ska förstås som en bra lärare. Det kan till viss del ses som en avprofessionalisering av läraren där medier och lekmän får en större och viktigare roll på bekostnad av professionella pedagoger.

-Man kan också se hur bilden av den goda läraren har skiftat i och med förändringen av skolan under 1980-talets slut då skolan kommunaliserades och friskolereformen genomfördes. I dag betonas effektivitet och ämneskunnighet hos lärarna, tidigare kunde den goda lärare snarare beskrivas som förstående, uppoffrande och en som gjorde allt för att tillgodose elevernas behov. Det var helt enkelt en mer social lärare, säger Tomas Englund.

I linje med det kan man också se att bra lärare i dag förväntas satsa på elit, medan det förr fanns förväntningar på alla elevers lika behandling. Också det hänger naturligtvis samman med de utbildningspolitiska förändringar som skett.

Kontakta gärna Tomas Englund: tomas.englund@oru.se

Eller läs hela slutredovisningen på RJ:s webb.



Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) är en fristående stiftelse som har till ändamål att främja och understödja humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning.


Kontakt


Hanna Köllerström

Kommunikationsansvarig

hanna.kollerstrom@rj.se

08 506 26 435