Den 10 januari disputerar Geir Aasmundsen vid Södertörns högskola och Göteborgs universitet med sin avhandling om pentekostalism eller pingströrelse, globalisering och samhälle i det samtida Argentina. Hans forskning blottlägger och fördjupar bilden av den protestantiska väckelserörelsen och hur den kan samverka med en sociopolitisk omvälvning.

Den evangeliska, karismatiska kristendomen är idag en världsomspännande rörelse med 500 -700 miljoner anhängare i framför allt Asien, Afrika och Latinamerika. Pentekostalismen, eller pingströrelsen som den kallas i Skandinavien, utgör merparten av denna rörelse.

I Argentina fick pentekostalismen ett första genombrott i början av 1980. När Geir Aasmundsen intresserade sig för rörelsen verkade det först som om den förde en tynande tillvaro just i Argentina. Den första frågan han ställde sig var därför varför pentekostalismen var så marginell just där.

– Men när jag var i Argentina första gången 2001 för att göra min master, insåg jag att den här typen av karismatisk religion hade blivit ett stort fenomen även där. Rörelsen har fått en revival under 1980 och 90-talet. I dag är mer än 10 procent av befolkningen pingstvänner. Väckelsen sammanföll med en sociopolitisk omvälvning av det argentinska samhället efter decennier av diktatur och Peronism.

– Jag ville undersöka den här nya religiösa sfären och förstå hur pentekostalisterna relaterar till samhället i stort, i synnerhet till politik och rättsväsende.  På vilket sätt är rörelsen förknippad med sociala förändringar och vilka politiska implikationer har den?

Det visade sig att det inom pentekostalismen i Argentina skett en förskjutning mot ett starkare politiskt och socialt engagemang. I takt med att rörelsen växte ville man också ha ett större inflytande på samhällets viktiga institutioner.

– Som en integrerad och ansvarsfull kraft vill man också vara en röst i samhällslivet. Samtidigt har pentekostalisterna ingen på förhand given idé om hur samhället ska organiseras.

– De har ingen fullfjädrad politisk teologi, främst för att de upplever att det är svårt att förena teologin och politiken. För pentekostalisterna hade politiken länge varit lika med synd, något som tillhörde det profana samhället. I politiken måste man ju förhandla men i deras ögon är Gud inte förhandlingsbar.

Det nya var att man började resonera sig fram till en teologisk position där tron tvärtom manade till samhällsansvar och i vissa fall politisk handling. Ett exempel är klimatfrågan där man intog en ny hållning: ” Vi är här på Jorden i Guds ställe. Miljöförstöringen går ut över Guds skapelse och vår roll är att skydda skapelsen”.

– Det kräver att man börjar agera politiskt strukturerat. För att kunna stödja vissa miljöpolitiska projekt måste man finna stöd i Bibeln, en kompabilitet mellan tron och politiken. Man föser så att säga det religiösa framför det politiska, säger Geir Aasmundsen.

– De har ett behov av att legitimera politiken med bibelcitat. Bibeln är för den protestantiska väckelserörelsen vad påven är för den katolska, tillägger han.

I Argentina, liksom i resten av världen, finns en stark enighet inom den karismatiska, evangeliska kristna rörelsen när det gäller vissa moraliska värden, både inre värden som pålitlighet och ärlighet, och yttre värden, som synen på den omvända människan och kärnfamiljen.

– Alltså blir kampen mot samkönade äktenskap och abort de mest påtagliga yttre värdena. När dessa grupper mobiliserar mot homosexualitet och abort är det grundläggande religiösa värden som inte är förhandlingsbara i deras ögon. Dessa värden går på tvärs över alla politiska gränser på höger-vänsterskalan. Här går Socialistiska pentekostalister i Latinamerika hand i hand med den konservativa Teapartyrörelsen i USA.

Pentecostalism, Globalisation and Society in Contemporary Argentina

Geir Aasmundsen disputerar med sin avhandling ”Pentekostalism, globalisering och samhälle i det samtida Argentina” i religionsvetenskap den 10 januari 2014 kl 13.00 i lokal MA 624, Södertörns högskola.
Opponent: Dr. Olle Kristenson, Uppsala universitet.
Geir Aasmundsen har genomfört sin forskarutbildning vid Göteborgs universitet och Södertörns högskola.


 



Södertörns högskola är ett lärosäte i Stockholm som utbildar, forskar och samverkar för en hållbar samhällsutveckling. På högskolan finns drygt 11 000 studenter, cirka 70 program och 270 kurser. Utbildning och forskning bedrivs inom humaniora, samhällsvetenskap, teknik och naturvetenskap. Högskolan erbjuder också polisutbildning och lärarutbildning med interkulturell profil. Mycket av forskningen handlar om frågor som rör Östersjö- och Östeuropaområdet. På Södertörns högskola blandas ämnen, perspektiv, människor och erfarenheter. Här finns de nyfikna och de ifrågasättande. De som söker oväntade kombinationer, utveckling och utmaningar. Här korsbefruktas verklighet och vetenskap.


Kontakt


Jenny Tirén Berg

Kommunikatör

jenny.tiren.berg@sh.se

072-236 05 43

Sophia Nilsson

Forskningskommunikatör

sophia.nilsson@sh.se

08-6084000

0722-101453