Utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter ska på tio år minska med minst 70 procent. De styrmedel som ska bidra till att uppnå detta mål behöver bli kraftfullare. Exempelvis skulle beskattningen på låginblandade bränslen behöva höjas, vilket skulle innebära väsentligt höjda bränslepriser. De negativa fördelningseffekter som blir resultatet är exempel på de svårigheter klimatpolitiken kommer att möta för att uppnå målet. Det visar Konjunkturinstitutets rapport Transportsektorns klimatmål som lämnas till regeringen i dag.

Sveriges långsiktiga klimatmål är att senast 2045 inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. För detta finns etappmål till 2030. Till 2030 finns även ett särskilt mål att minska växthusgasutsläppen från inrikes transporter med minst 70 procent jämfört med 2010.

I rapporten diskuteras särskilt centrala styrmedel/åtgärder och analysen visar att den planerade politiken sannolikt inte leder hela vägen fram.

Bränslebytet utgör en kraftfull styrning som kan spela en stor roll för måluppfyllelse. Det inbegriper dels förändringar av drivmedelsbeskattningen, dels två reduktionsplikter som styr andelen biodrivmedel i bensin och diesel. Bränslebytet är dock förknippat med ett par utmaningar. Inte minst leder det till att en stor mängd biodrivmedel kommer användas i transportsektorn vilket inte är problemfritt. Det kan dessutom leda till höga bränslepriser.

Vår analys visar även att bonus-malus-systemet uppvisar brister ur ett kostnadseffektivitetsperspektiv, är förknippat med rekyleffekter som stimulerar ökat bilåkande, kan fördröja föryngringen av fordonsparken, särskilt vad gäller relativt stora utsläppsintensiva bilar, samt har liten inverkan på utsläppen till 2030. Mer grundläggande är att det är svårt att finna välgrundade motiv till systemets existens. Vi rekommenderar därför att systemet fasas ut eller åtminstone revideras.

Om rapporten

Konjunkturinstitutet har av regeringen fått uppdraget att ta fram en årlig miljöekonomisk rapport. I årets rapport analyseras klimatmålet för transportsektorn och de centrala styrmedel som ska bidra till detta klimatmål.

Läs rapporten: www.konj.se

För ytterligare information kontakta:

Svante Mandell, forskningschef miljöekonomi, 08-453 59 74
Sarah Hegardt Grant, informationschef, 08-453 59 11


Konjunkturinstitutet tar fram prognoser som används som beslutsunderlag för den ekonomiska politiken i Sverige. Vi analyserar den ekonomiska utvecklingen både i Sverige och internationellt och bedriver forskning med anknytning till detta. Institutet, som grundades 1937, är en statlig myndighet under Finansdepartementet. I likhet med andra myndigheter har KI en självständig ställning. Vårt analysarbete och forskning bedrivs utan politisk hänsyn. Vi är cirka 60 anställda.


Kontakt


Sarah Hegardt Grant

informationschef

sarah.grant@konj.se

08-453 59 11