Preems utbyggnad kan stoppas!

Preem har för tillfället hindrats från att bli Sveriges största klimatförstörare i och med att Mark och miljööverdomstolen igår sa ja till att pröva beslutet om utbyggnaden av Preemraff Lysekil. Vi i Nätverket Stoppa Preemraff välkomnar det.

Preem vill bygga ut anläggningen i Lysekil med fördubblade koldioxidutsläpp som konsekvens. Frågan sätter ljus på flera saker: Preem bortser från det klimatnödläge vi befinner oss i, vilket visar de stora företagens vilja att öka utsläppen, med ´greenwashing’ som metod för att komma undan. Juridiska krav krockar och det demokratiska underskottet syns i hanteringen. 2017 hade Preem ett överskott på 2,5 miljarder liter bränsle som såldes till andra länder. Ändå utsågs Preem till Nordens mest hållbara drivmedelsbolag (2017). Detta trots ökningen av fossila bränslen som pumpas ut från Preem i Göteborgsregionen.

Hur kan ett företag som bygger hela sin existens på fossila ämnen få gratis utsläppsrätter? Hur kan det komma sig att det inte finns några specifika krav på oljebolagen trots att Sverige ska ha vänt utsläppskurvan neråt år 2020?

Hur kan det komma sig att det parallellt med Parisavtal och IPCC-rapport pågår en storsatsning från Preem som fördubblar deras utsläpp? Hur kan det komma sig att den olja som importeras, raffineras och sedan exporteras inte ingår i den officiella statistiken över våra svenska utsläpp?

Vår regering och energiminister bör sätta ner foten och begära en handlingsplan från den fossila industrin. Det behövs en genomlysning och en grundlig granskning av hur det här har kunnat hända trots en ny klimatlag från 1 januari 2018.

Vi i Nätverket Stoppa Preemraff kommer att jobba vidare med att hindra Preem och andra stora utsläppskällor från att förstöra vår planet. Alla är välkomna att vara med.

Här följer en rad fakta om de katastrofala konsekvenserna för miljön:

Om Preemraffs utbyggnad i Lysekil blir verklighet blir det den anläggningen som släpper ut mest koldioxid i Sverige:

• Nuvarande utsläpp på 1,7 miljon ton koldioxid ökar till det dubbla: 3,4 miljon ton koldioxid.
• Svavelutsläpp ökar från 400 ton till 800 ton.
• Sotmängden ökar.
• Facklingstiden ökar.
• Utsläppen av giftiga kolväten ökar.
• Elförbrukningen ökar med 40%.
• Utsläppen av kvicksilver och vanadin ökar.
• Att ta hand om avfallsoljan slukar lika mycket energi som oljan består av.

Om detta blir verklighet raderas 35 års miljöarbete ut. Det i en tid då vi drastiskt behöver minska våra utsläpp av koldioxid och agera för en riktig omställning från fossilt bränsle till ickefossilt.

Preem sysslar med ’greenwashing’:

• Oljeindustrin känner sedan 60-talet (se Exxon) till riskerna för allvarlig klimatpåverkan från fossilt bränsle.
• Preems nuvarande satsning på förnybara bränslen motsvarar bara 1% av deras produktion.
• Preem har gjort raffinerade oljeprodukter till en av Sveriges största exportprodukter.
• Preem går ut med storskalig reklam kring sin satsning på biodrivmedel som att sägs täcka cirka 20 % av svenskt drivmedelsbehov. Detta utan att redogöra för de ökningar av koldioxidutsläpp som satsningen innebär, och utan att ta i beaktande att vi behöver ha kvar skog som binder koldioxid. Vi kan inte avverka mer skog nu.
• Preem har planer på att lagra koldioxid i Nordsjöns botten. Det är ett riskfyllt projekt och enligt Greenpeace saknas forskning på vad som händer med den lagrade koldioxiden under havsbotten.
• Preems uttalade vision är "att leda omvandlingen mot ett hållbart samhälle genom att producera mer hållbara drivmedel”. I och med utbyggnaden av raffinaderiet i Lysekil visar de att det är en vision på pappret och att det motsatta gäller i verkligheten.
• Peter Abrahamsson, nuvarande vd för Preem skyller i en intervju de ökade utsläppen av koldioxid på ”… den framtida utvecklingen mot lägre svavelhaltiga bränslen” (citat ETC 7/11 2018). Att skylla ökade utsläpp på miljöfrämjande lagstiftning som är till för att minska klimatpåverkan är löjeväckande. Preem vill inte ställa om på riktigt, och vägrar släppa greppet om det fossila bränslet. Prioriteringen är att tjäna pengar.

Ägare av Preem är Mohammed Al Amoudi, Saudiarabisk oljemagnat och en av världens rikaste människor.

• Svensk klimatpolitik är i händerna på en i miljösammanhang minst sagt icke- trovärdig person, med omtalade föroreningar i Etiopien där han bedriver guldutvinning och med oljeborrning i Guinea Bissau.
• Han är dessutom anklagad för korruption i sitt hemland.
• Hur kan vi tro att detta är en ägare som kommer att ta något ansvar?

Kommunen är lierad med Preem.

•  Kommunen träffar regelbundet Preem (varje kvartal). För vems räkning?
•  F.d. politiker i kommunen är numera anställd som omvärldsansvarig hos Preem.

Brofjorden och Härnäset i Bohuslän måste skyddas.      

• Platsen där Preemraff vill bygga ut besitter ofantligt viktiga natur och kulturvärden.

Avslutningsvis vill vi tillägga att ju mer man sätter sig in i frågan kring Preemraff desto mer bekymrad blir man. Källor vi använt är artiklar från olika tidningar, föredrag om Preemraffs utbyggnad i Lysekil. Vi är inga fackmän men mycket oroade världsmedborgare som bildat ett nätverk för att stoppa utbyggnaden och utsläppen.

Och verkligen sätta klimatfrågan i fokus på allvar.

NÄTVERKET STOPPA PREEMRAFF (Presskontakt Anna-Karin Hellman, 076-820 85 45)

Föreningen Jordens Vänner utrycker också optimism över beslutet. Ordförande Mikael Sundström skriver:

Det är ett mycket välkommet besked. Nu behöver regeringen sätta ner foten. Om vi menar allvar med våra utsläppsmål och klimatlagen kan vi inte tillåta utbyggnader som går precis rakt emot dessa. Det är helt orimligt att överlåta klimatarbetet till individuella konsumentval medan fossilindustrin tillåts kraftigt öka sina utsläpp. 

 

Jordens Vänner är en partipolitiskt och religiöst obunden icke vinstdrivande organisation som arbetar för miljö och solidaritet. Organisationen verkar för en rättvis fördelning av jordens resurser, för fred samt ett ekologiskt hållbart och mänskligt samhälle där djur omfattas av hänsyn, medkänsla och respekt. Vi värnar om demokrati, folkrörelsesamarbete, jämlikhet mellan könen och kulturell mångfald.

Kontakt