Om forskningsprojektet

Sverigedemokraternas sympatisörer har lägre tillit till andra människor och en mer negativ människosyn än andra. SD:s tänkande återfinns också hos en del som röstar på S, M och KD – totalt cirka 30 procent av väljarna. Svenskar överlag har däremot en ganska stor tillit till andra människor och har en positiv människosyn.

Det visar en ny forskningsrapport i psykologi från Södertörns högskola.

Rapporten handlar om hur värderingar, människosyn och andra psykologiska faktorer påverkar hur svenskar röstar. Rapporten ingår i ett forskningsprojekt som leds av Maria Sandgren, fil dr och lektor vid Södertörns högskola. I projektet ingår även Henry Montgomery, professor emeritus i kognitiv psykologi, samt Philip Gustafsson, forskningsassistent, och Girts Dimdins, professor i psykologi.

Studien bygger på 1 331 besvarade enkäter av totalt 4 000 som skickades till ett representativt urval svenskar våren 2015. Det råder god överensstämmelse mellan fördelningen av partisympatier i den här undersökningen och SCB:s partisympatiundersökning från maj 2015.

Undersökningen visar att två partier sticker ut: SD-väljare har den mest negativa människosynen och deras svar i enkäten är tydligt mer till höger på den traditionella höger-vänster-skalan. Samtidigt har MP-väljare den mest positiva människosynen. SD-sympatisörer är mer socialt konservativa än andra och vill hålla på normer och traditioner. Sympatisörerna till SD har också strängare krav än övriga på att man ska ha ett genuint svenskt ursprung i många avseenden för att ses som svensk. SD:s väljare tror även oftare att människor innerst inne är egoister och att det finns fler onda än goda människor.


– Vår forskning visar att människosynen och basala värderingar har stor betydelse för hur folk röstar, säger projektledaren Maria Sandgren. Människosynen och bristande tillit är det som mest skiljer SD-orienterade väljare från övriga partisympatisörer.


Gruppen övriga väljare (röstar på litet parti eller på inget parti) ligger ganska nära SD i sina åsikter, vilket också gäller en del S-, M- och KD-väljare. Det betyder att sammanlagt cirka 30 procent väljare lutar åt SD i sitt tänkande. De återstående 70 procenten av väljarna har tankemönster som tydligt kan kopplas till sympatier för rödgröna (32 %) eller allianspartier (38 %). Enligt undersökningen finns det alltså tre nästan jämnstora block när det gäller tankemönster bland svenska väljare.


Rödgröna sympatisörer, särskilt MP-väljare, värderar humanism högre än vad borgerliga väljare gör. De ser positivt på människor och tror mer på att människor är goda. Borgerliga sympatisörer ser också positivt på människor och har politiska åsikter som ligger mer till höger. Att kunna styra sig själv och att njuta värderas högre av den här gruppen.


– Den sociala bakgrunden spelar också en viss roll för hur folk röstar, men till skillnad mot vad många tror är den inte avgörande, säger Henry Montgomery, professor emeritus i psykologi.


Om forskningsprojektet

Forskningsprojektet POLOR har som övergripande syfte att undersöka politiskt tänkande och beteende utifrån ett psykologiskt perspektiv. I ett aktuellt forskningsprojekt finansierat av Östersjöstiftelsen undersöks psykologiska aspekter som kan förknippas med olika politiska orienteringar i en ny (Lettland) och en gammal (Sverige) demokrati.

Läs mer: http://bit.ly/1QzFc9w

Personer som ingår i projektet

Maria Sandgren är lektor vid Södertörns högskola. Hon är projektledare för forskningsprojektet POLOR. Hennes forskningsområden är politisk psykologi och estetisk psykologi. Inom politisk psykologi intresserar hon sig för mentala processer och värderingar i politiska sammanhang. Inom estetisk psykologi intresserar hon sig för emotioner, lärprocesser och självkoncept för sång och sångare.

Henry Montgomery är professor emeritus vid Stockholms universitet. Han är medarbetare i projektet POLOR på Södertörns högskola. Hans forskning handlar om mentala processer och strukturer som kan relateras till människors värderingar, bedömningar och beslut med tillämpningar inom ekonomi, medicin, organisationer och politiska kontexter.

Mer material som hör till detta pressmeddelande

  • Forskningsrapporten ”Varför röstar vi som vi gör?”
  • Foton till förfogande

    • Maria Sandgren porträtt
    • Henry Montgomery porträtt
    • Maria Sandgren och Henry Montgomery tillsammans

Foto: Södertörns högskola

  • Tabeller i EPS-format – ett urval. För samtliga tabeller, se rapporten.

    • Tabell s 18 tillit, demokrati, livstillfredsställelse
    • Tabell s 19 humanism
    • Tabell s 20 normativism

För mer information, kontakta
Ulrika Bremberg, pressansvarig, Södertörns högskola, ulrika.bremberg@sh.se, 08-608 43 13, 070-513 63 31



Södertörns högskola är ett lärosäte i Stockholm som utbildar, forskar och samverkar för en hållbar samhällsutveckling. På högskolan finns drygt 11 000 studenter, cirka 70 program och 270 kurser. Utbildning och forskning bedrivs inom humaniora, samhällsvetenskap, teknik och naturvetenskap. Högskolan erbjuder också polisutbildning och lärarutbildning med interkulturell profil. Mycket av forskningen handlar om frågor som rör Östersjö- och Östeuropaområdet. På Södertörns högskola blandas ämnen, perspektiv, människor och erfarenheter. Här finns de nyfikna och de ifrågasättande. De som söker oväntade kombinationer, utveckling och utmaningar. Här korsbefruktas verklighet och vetenskap.


Kontakt


Jenny Tirén Berg

Kommunikatör

jenny.tiren.berg@sh.se

072-236 05 43

Sophia Nilsson

Forskningskommunikatör

sophia.nilsson@sh.se

08-6084000

0722-101453