ChefsJO Elisabeth Rynning, JO Thomas Norling, JO Katarina Påhlsson och JO Per Lennerbrant. Fotograf/Källa: Pernille Tofte

Under våren och försommaren granskade justitieombudsmännen situationen för frihetsberövade i samband med spridningen av covid-19. En av slutsatserna i granskningarna var att myndigheterna inte var förberedda på att hantera en pandemi.

Ombudsmännen har granskat hur den pågående pandemin har påverkat människor som är frihetsberövade hos Kriminalvården, Migrationsverket, Rättsmedicinalverket och Statens institutionsstyrelse. Undersökningarna är inte heltäckande, utan syftar till att förmedla en ögonsblickbild av hur situationen såg ut i inledningen av pandemin. De viktigaste iakttagelserna och uttalandena från respektive ombudsmans beslut har nu sammanställts i en rapport.

– I rapporten redovisas på ett överskådligt sätt likheter och skillnader i hur de fyra granskade myndigheterna har hanterat likartade situationer. Vi vill på detta sätt också underlätta för myndigheterna att dra lärdom av de olika erfarenheter som gjordes under ett tidigt skede av pandemin, säger chefsJO Elisabeth Rynning.

Ombudsmännens granskningar visar att de fyra myndigheterna inte var förberedda att hantera en smittspridning av det slag som drabbade oss.

– Om myndigheterna är förberedda ökar deras möjligheter att vidta ändamålsenliga, proportionerliga och rättssäkra åtgärder i en kris, konstaterar chefsJO Elisabeth Rynning. Det behöver finnas tydliga regler och strukturer som gör att både intagna och personal i dessa verksamheter har möjlighet att förutse vilka åtgärder som kan komma att vidtas och varför.

I sina granskningar har ombudsmännen tittat särskilt på hur myndigheterna agerade för att förhindra att smittan kom in på de olika institutionerna, och insatserna för att minska smittspridning inom verksamheterna. Det har handlat om såväl anpassningar av rutiner och fysisk miljö som rena tvångsåtgärder.

– Myndigheterna har stått inför stora utmaningar när en intagen varit befarat eller konstaterat smittad av covid-19, säger chefsJO Elisabeth Rynning. Utrymmet för att vidta tvångsåtgärder mot en enskild intagen är emellertid begränsat och måste tydligt framgå i lag. Detta innebär att de ordinarie möjligheter att avskilja en intagen av bl.a. säkerhetsskäl, som frihetsberövande myndigheter ofta har, inte kan ersätta de åtgärder som kan behöva vidtas med stöd av smittskyddslagen, som t.ex. isolering eller placering i karantän.

Med anledning av det som kommit fram i granskningarna om bl.a. brister i myndigheternas krisförberedelser och brister i lagstiftningen har samtliga ombudsmän överlämnat sina beslut för kännedom till regeringen.

Granskningarna har utförts inom ramen för ombudsmännens särskilda uppdrag som nationellt besöksorgan enligt ett protokoll till FN:s konvention mot tortyr (Opcat). Uppdraget innebär att ombudsmännen, genom bl.a. regelbundna inspektioner, ska förebygga tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning av människor som hålls frihetsberövade.

För ytterligare information eller vid intervjuförfrågan kontakta Anders Jansson, 08-786 50 98, anders.jansson@jo.se.

Rapporten Frihetsberövades situation under coronapandemin – JO:s granskning av fyra myndigheters åtgärder

ChefsJO Elisabeth Rynnings beslut, dnr O 21-2020

JO Thomas Norlings beslut, dnr O 13-2020

JO Katarina Påhlssons beslut, dnr O 12-2020

JO Per Lennerbrants beslut, dnr O 18-2020

 



Justitieombudsmännen (JO) väljs direkt av riksdagen. Ombudsmännen är helt självständiga i sina beslut och är direkt ansvariga inför riksdagen. Varje höst lämnar de sin ämbetsberättelse till riksdagen. Ämbetsberättelsen är en redogörelse för arbetet under det senaste verksamhetsåret med statistik och ett urval beslut.


Kontakt


Anders Jansson

Informationsansvarig

justitieombudsmannen@jo.se

08-786 40 00

08-786 50 98