ChefsJO Elisabeth Rynning Fotograf/Källa: Pernille Tofte

Under våren och sommaren 2020 har chefsJO undersökt vilka konsekvenser åtgärderna för att hindra spridning av covid-19 fått för intagna och patienter i Rättsmedicinalverkets rättspsykiatriska undersökningsenheter. Granskningen är nu klar.

ChefsJO Elisabeth Rynning har i dag meddelat ett beslut som behandlar situationen för intagna och patienter i Rättsmedicinalverkets (RMV) rättspsykiatriska undersökningsenheter i Göteborg och Stockholm. Granskningen har bl.a. avsett vilka åtgärder som myndigheten vidtar vid misstänkt eller konstaterad smitta av covid-19, begränsningar av möjligheten att ta emot besök och personalens tillgång till skyddsutrustning. I beslutet uttalar sig chefsJO Elisabeth Rynning i bl.a. dessa frågor.

En fråga som behandlas är hur långt smittskyddslagens bestämmelser om frivilliga åtgärder kan tillämpas i situationer där en människa är frihetsberövad, utan att rättssäkerheten riskeras. Det gäller särskilt i fråga om överenskommelser som kan uppfattas som avstående från en grundlagsskyddad rättighet.

– En frihetsberövad befinner sig i en utsatt situation, konstaterar chefsJO Elisabeth Rynning. Han eller hon kan inte sägas vara i ett jämställt förhållande med RMV:s personal och det finns därmed en betydande risk för att frivilligheten blir en illusion. Det gäller inte minst när det är fråga om människor med befarad eller konstaterad psykisk störning som kan påverka deras beslutsförmåga. Sammantaget är jag för egen del tveksam till hur långt det går att förlita sig på smittskyddslagens utgångspunkter om frivillighet och eget ansvar i situationer där den enskilde är frihetsberövad, utan att rättssäkerheten riskeras, fortsätter chefsJO.

I granskningen kom det fram att RMV i avsaknad av andra alternativ låtit intagna med misstänkt smitta av covid-19 frivilligt vistas på sina rum, skilda från övriga intagna. ChefsJO understryker vikten av att myndigheten så långt möjligt säkerställer att den intagne eller patienten får klart för sig att det är fråga om en frivillig åtgärd, samt att myndigheten dokumenterar den enskildes ställningstagande och vilken information det grundat sig på.

– Det som har kommit fram i ärendet tydliggör enligt min mening de svårigheter som kan uppstå för myndigheter som ansvarar för frihetsberövade människor, i en situation med risk för smittspridning. Varken smittskyddslagen eller de lagar som reglerar RMV:s verksamhet ger tillräckligt stöd för de åtgärder som kan behövas för att smittspridningen ska kunna hindras på ett sätt som ger ett tillfredsställande skydd men samtidigt är proportionerligt och rättssäkert, avslutar chefsJO Elisabeth Rynning.

De frågor som aktualiserats i chefsJO:s granskning omfattas även av det uppdrag som regeringen har gett den s.k. Coronakommissionen. Av den anledningen skickar chefsJO en kopia av sitt beslut till kommissionen och regeringen för kännedom.

Läs hela beslutet dnr O 21-2020

För ytterligare information eller vid intervjuförfrågan kontakta Anders Jansson, 08-786 50 98, anders.jansson@jo.se.


Fakta om Opcat

Sverige har anslutit sig till ett protokoll till FN:s konvention mot tortyr (förkortat Opcat) och samtliga länder som har gjort det måste ha ett nationellt besöksorgan (NPM, National Preventive Mechanism). Sedan 2011 fullgör JO det uppdraget. En särskild enhet, Opcat-enheten, bistår justitieombudsmännen i uppdraget som NPM.

Opcat-uppdraget innebär att JO ska, bl.a. genom regelbundna inspektioner, förebygga tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning av människor som hålls frihetsberövade. Under 2019 inspekterades ca 30 platser där det finns frihetsberövade, t.ex. häkten, polisarrester, särskilda ungdomshem och psykiatriska sjukvårdsinrättningar. Efter inspektionerna har ombudsmännen gjort uttalanden och rekommendationer, beslutat att utreda vissa frågor i särskilda initiativärenden eller begärt att berörda myndigheter ska återrapportera hur de har åtgärdat uppmärksammade problem eller missförhållanden.



Justitieombudsmännen (JO) väljs direkt av riksdagen. Ombudsmännen är helt självständiga i sina beslut och är direkt ansvariga inför riksdagen. Varje höst lämnar de sin ämbetsberättelse till riksdagen. Ämbetsberättelsen är en redogörelse för arbetet under det senaste verksamhetsåret med statistik och ett urval beslut.


Kontakt


Anders Jansson

Informationsansvarig

justitieombudsmannen@jo.se

08-786 40 00

08-786 50 98