Att hjälpa Säkerhetspolisen (Säpo) att förebygga terrorism och upptäcka personer som misstänks för folkrättsbrott ingår i Migrationsverkets uppgifter. Verket har därför ett nära samarbete med Säpo och Polismyndigheten.

I regeringens instruktion till Migrationsverket står det att verket ska hjälpa Säpo att förebygga och avslöja brott mot rikets säkerhet och i frågor som rör terrorism. Dessutom ska verket anmäla varje misstanke om folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser till polisen.

Mycket gott samarbete med Säpo

Grunden för verkets arbete med att hjälpa Säpo är de regelbundna konsultationer som handläggare och beslutsfattare har med Säpo i enskilda ärenden. Det finns typiska omständigheter som bör leda till samråd med deras medarbetare. Om det finns något som tyder på att en person kan utgöra ett hot mot säkerheten skickas ärendet på formell remiss till Säpo som har ansvar för alla frågor som rör rikets säkerhet. Sedan utreder Säpo frågan och kommer med synpunkter på om den sökande bör få uppehållstillstånd.

Samarbetet med Säpo och polisens Krigsbrottskommission har de senaste åren fördjupats och förstärkts på olika plan eftersom antalet asylsökande från svårt krigsdrabbade länder, främst Syrien, har ökat kraftigt.

– Det är mycket viktigt för oss att ha god kunskap om de länder de sökande kommer ifrån och vad som händer där. Sedan måste vi göra noggranna utredningar för att bedöma skyddsbehovet, men även för att kunna upptäcka misstänkta saker i de sökandes bakgrund, till exempel att de har deltagit i strider eller tillhört grupper som ger anledning till närmare utredning, berättar Fredrik Bengtsson, Migrationsverkets presschef.

Detta gäller såväl misstankar om grova brott, krigsbrott och brott mot mänskligheten som indikationer på att personen kan vara ett hot mot Sveriges säkerhet.

– En utmaning är naturligtvis att dessa personer kan försöka dölja eller i vart fall nedtona en sådan bakgrund, vilket naturligtvis ställer väldigt stora krav på utredaren. Jag vill dock betona att det bara är ett förhållandevis litet antal sökande som vi har anledning att misstänkar för sådan verksamhet, säger Fredrik Bengtsson.

Kan inte få asyl

Misstankar om folkmord, krigsbrott och brott mot mänskligheten anmäler Migrationsverket till polisens Krigsbrottskommission. Om verket misstänker att en sökande har begått andra grova brott i utlandet anmäler Migrationsverket det till en åklagare. När det finns goda skäl att tro att en person gjort sig skyldig till något av dessa brott – eller utgör en fara för rikets säkerhet – kan han eller hon inte få uppehållstillstånd av skyddsskäl. Detta är en fråga som verkets medarbetare måste ta ställning till i alla asylärenden.

Eftersom Sverige skrivit under bland annat Europakonventionen och tortyrkonventionen återsänds inte några personer till länder där de riskerar tortyr eller annan omänsklig behandling. Dessa personer får oftast tillfälliga uppehållstillstånd. När ett sådant tillstånd löper ut tar Migrationsverket på nytt ställning till om personen ska utvisas eller få ett nytt tillfälligt uppehållstillstånd.

Förra året fick ett 20-tal personer tillfälliga uppehållstillstånd efter att de fått avslag på sina ansökningar om skydd i Sverige på grund av misstankar om olika grova brott. Säpo ansvarar för kontroll av personer i denna grupp om det krävs för att förebygga brott mot rikets säkerhet och bekämpa terrorism.



Migrationsverket är den myndighet som prövar ansökningar från personer som vill besöka, bo eller söka skydd i Sverige eller som vill bli svenska medborgare.


Kontakt


Migrationsverkets presskontakt

presstjansten@migrationsverket.se

010-485 66 55, kl.8-17 på vardagar, övrig tid via mejl.

Vid pågående nyhetshändelser nås pressjouren på 010-485 66 55 utanför kontorstid. Uppdateringar sker då även via vår hemsida, samt på twitter och facebook.