Samordnad varudistribution har hjälpt flera kommuner att klara varuförsörjningen under coronapandemin. Samlastningen har varit ett stöd för kommunerna i att bygga upp och hålla lager av sjukvårds- och skyddsutrustning under krisen. Det visar en ny rapport från Nationellt centrum för kommunal samordnad varudistribution.

Kommunal samordnad varudistribution innebär att en eller flera kommuner tar emot alla sina leveranser på en central och därifrån samlar ihop och kör ut varorna till skolor, äldreboenden och andra kommunala verksamheter. På så sätt minskar kommunen antalet leveranser, antal körda kilometer och därmed sina utsläpp. I Sverige har 45 kommuner infört samlastning och representanter för drygt hälften av dessa har intervjuats i rapporten.

Att arbeta med samordnad varudistribution innebär att en kommun skaffar sig kontroll över sin varuförsörjning. Därför har kommunal samlastning och kommunalt kris- och beredskapsarbete många beröringspunkter. Vi har velat undersöka hur dessa kopplingar ser ut och om samlastning kan vara ett verktyg för att stärka den kommunala beredskapen, säger Emil Levin, projektledare och författare till rapporten ”Kommunal samlastning och krisberedskap: erfarenheter från 2020”.

Under pandemiåret 2020 har leveranserna av sjukvårds- och skyddsutrustning sviktat och många kommuner har tvingats hitta nya leverantörer för att bygga upp lager av bland annat nödvändig skyddsutrustning.

Flera kommuner berättar i rapporten att de har kunnat utnyttja sin kapacitet och kunskap till att bygga upp lager och logistik för skyddsutrustning. Samordningskommuner har därmed ett försprång när det kommer till att bygga upp beredskapslager (eller omsättningslager) med en robust transportapparat och redan sammanställd registerinformation över leveransadresser, varuinköp och volymer, vilket varit en stor tillgång för kommuners kris-och beredskapsorganisationer, säger Olof Moen, forskningsledare.

Samordnad varudistribution möjliggör även för lokala livsmedelsproducenter att delta i kommunala upphandlingar och på så vis ökar självförsörjningsgraden av livsmedel, som påtalas i den nationella livsmedelsstrategin.

En slutsats i rapporten är att effektiviteten som regel ökar när fler och större varuflöden ingår i den samordnade varudistributionen

Därför vill vi uppmana kommuner och regioner som planerar att bygga upp beredskapslager att utreda om det ska göras tillsammans med ett bredare samlastningssystem, kanske tillsammans med andra kommuner, säger Emil Levin som anser att även kommuner som inte alls är intresserade av samordnad varudistribution kan dra nytta av den kunskap och erfarenhet som finns hos Sveriges samlastningskommuner när de bygger beredskapslager.
 

Det finns mycket att lära om sådant som varuhantering, upphandling, kravställning, uppföljning och logistik. En viktig aspekt av detta är digitaliserade processer, som borgar för effektivitet, kontinuitet och löpande uppföljning.

 

Rapporten ”Kommunal samlastning och krisberedskap: erfarenheter från 2020” bifogas.

 

För mer information, kontakta Emil Levin, projektledare, 010-224 14 48 eller Olof Moen, forskningsledare, 070-520 62 40, vid Nationellt centrum för kommunal samordnad varudistribution. 

Nationellt centrum för samordnad varudistribution arbetar 2018-2020 på uppdrag från Energimyndigheten med stöd, support och utbildning till landets kommuner. Nationellt centrum drivs av Energikontor Sydost och Länsstyrelsen Skåne.

VI STÖDJER FÖRETAG & OFFENTLIGA AKTÖRER I ENERGI- OCH KLIMATARBETET på uppdrag av kommuner, landsting och regioner i Sydost.

Energikontor Sydost AB - Energy Agency for Southeast Sweden
Smedjegatan 37
352 46 Växjö, Sweden
Tel: +46 (0)470-76 55 60
Webb: energikontorsydost.se

 




Kontakt


Johanna Wallin

Kommunikatör

johanna.wallin@energikontorsydost.se

0709-21 60 56