JO Thomas Norling Fotograf/Källa: Pernille Tofte

Under våren 2020 beslutade JO att inom ramen för uppdraget som nationellt besöksorgan enligt Opcat granska frihetsberövades situation i samband med covid-19. Granskningen av förhållandena för intagna i LVM- och ungdomshem är nu klar.

Under våren 2020 beslutade Riksdagens fyra ombudsmän att inom ramen för uppdraget som nationellt besöksorgan enligt Opcat granska frihetsberövades situation i samband med covid-19. De myndigheter som har granskats är Kriminalvården, Statens institutionsstyrelse (SiS), Migrationsverket och Rättsmedicinalverket.

Idag avslutade JO Thomas Norling sin granskning av SiS särskilda ungdomshem och LVM-hem med ett beslut. Granskningen har fokuserat på hur de intagna påverkas av de åtgärder som SiS beslutat för att hindra smittspridning av covid-19. Myndigheten införde under våren 2020 begränsningar av de intagnas möjligheter att ta emot besök och vistas utanför institutionsområdet.

– I min granskning kan jag konstatera att SiS kontinuerligt har omprövat behovet av besöksbegränsningar, säger Thomas Norling. När det varit möjligt har myndigheten även infört lättnader och tillåtit besök. Det är positivt. Vidare är min bedömning att SiS har funnit en rimlig balans mellan begränsning av möjligheterna att vistas utanför institutionsområdena och behovet av smittskyddsåtgärder, fortsätter Thomas Norling.

En fråga som uppmärksammats i granskningen är vilka åtgärder som SiS ska vidta om en intagen är befarat eller konstaterat smittad av covid-19. Hittills har myndigheten fattat beslut om vård i enskildhet för dessa intagna. I sitt beslut konstaterar JO Thomas Norling att en sådan tvångsåtgärd inte kan användas för att hantera den typen av situationer. Enligt honom bör det i stället kunna begäras av en intagen att han eller hon tar ansvar för sin situation och frivilligt bidrar till att motverka smittspridning.

– Den praktiska innebörden av det är att hemmet behöver ordna så att den intagne kan vistas i hemmet frivilligt skild från övriga intagna, säger Thomas Norling. Det ligger ett stort ansvar på personalen att förklara för den intagne att åtgärden är frivillig, och det får inte förekomma att den intagna känner sig tvingad att vara skild från övriga intagna. Det är viktigt att personalen dokumenterar att åtgärden har skett på den intagnes egen begäran. Ur ett rättssäkerhetsperspektiv är det även viktigt att den intagne får klart för sig vilket regelverk som hemmet tillämpat i olika situationer och om det är någon form av tvång förenad med åtgärderna, fortsätter Thomas Norling

I beslutet konstaterar JO Thomas Norling att det inte är uteslutet att det kan uppstå en situation där en intagen, som är befarat eller bekräftat smittad av en allmänfarlig sjukdom, genom sitt agerande utgör en sådan fara för andra intagna att det finns skäl att fatta ett beslut om avskiljande. Det handlar i sådana fall om att avvärja en hastigt uppkommen och potentiellt farlig situation.

– I mitt beslut uttalar jag att åtgärden att avskilja en intagen för att skydda medintagna och personal inte kan ersätta de insatser som kan behöva vidtas med stöd av smittskyddslagen. Situationen kan vara sådan att det uteslutande är en uppgift för smittskyddsläkaren att fatta beslut om tillfällig isolering eller ansöka hos förvaltningsrätten om att en sådan åtgärd beslutas, avslutar Thomas Norling.

--------------------

För ytterligare information eller vid intervjuförfrågan kontakta biträdande enhetschef Karl Lorentzon, på tel. 08-786 58 53, e-post karl.lorentzon@jo.se.

 


Fakta om Opcat

Sverige har anslutit sig till tilläggsprotokollet till FN:s konvention mot tortyr (förkortat Opcat) och samtliga länder som har gjort det måste ha ett nationellt besöksorgan (NPM, National Preventive Mechanism). Sedan 2011 fullgör JO det uppdraget. Opcat-enheten bistår justitieombudsmännen i uppdraget som NPM och besöker regelbundet platser där människor hålls frihetsberövade.

Opcat-uppdraget innebär att genom bl.a. regelbundna inspektioner förebygga att människor som hålls frihetsberövade utsätts för tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Under 2019 inspekterades ca 30 platser där det finns frihetsberövade, t.ex. häkten, polisarrester, särskilda ungdomshem och psykiatriska sjukvårdsinrättningar. Efter inspektionerna har ombudsmännen gjort uttalanden och rekommendationer, beslutat att utreda vissa frågor i särskilda initiativärenden eller begärt att berörda myndigheter ska återrapportera hur de har åtgärdat uppmärksammade problem eller missförhållanden.


Läs hela beslutet. 

O 13-2020

 


Justitieombudsmännen (JO) väljs direkt av riksdagen. Ombudsmännen är helt självständiga i sina beslut och är direkt ansvariga inför riksdagen. Varje höst lämnar de sin ämbetsberättelse till riksdagen. Ämbetsberättelsen är en redogörelse för arbetet under det senaste verksamhetsåret med statistik och ett urval beslut.


Kontakt


Anders Jansson

Informationsansvarig

justitieombudsmannen@jo.se

08-786 40 00

08-786 50 98