Under våren 2020 beslutade Riksdagens fyra ombudsmän att inom ramen för uppdraget som nationellt besöksorgan enligt Opcat granska frihetsberövades situation i samband med covid-19. Granskningen av förhållandena för intagna inom kriminalvården är nu klar.

En viktig del i underlaget för JO:s granskning har varit de intagnas beskrivning av hur de upplever situationen. För att minimera risken för smittspridning och inte belasta de olika verksamhetsställena har JO genomfört en enkätundersökning bland intagna i vissa häkten och anstalter i Stockholmsregionen, i stället för att göra inspektioner på plats. JO har också haft viss dialog med Kriminalvården och samtalat med personal.

– För mig är det viktigt att de intagna får komma till tals även i en situation när vi inte har kunnat genomföra vanliga inspektioner, säger JO Katarina Påhlsson. Svarsfrekvensen på enkäten var över 70 % och svaren beskriver situationen så som den var runt påsk. Det ger en ögonblicksbild och jag är medveten om att situationen kan ha förändrats sedan dess. Jag anser dock att det är betydelsefullt att beskriva förhållandena under den pågående pandemin, fortsätter JO Katarina Påhlsson.

För att hindra smittspridning av covid-19 har Kriminalvården sedan i mitten av mars 2020 kraftigt begränsat de intagnas möjlighet att bl.a. ta emot besök och genomföra permissioner. I sitt beslut konstaterar JO att de tillfälliga rutiner som Kriminalvården har infört innebär att myndigheten fortsätter bevilja besökstillstånd trots att det inte är möjligt att genomföra besök. Enligt JO är möjligheten till besök en väsentlig del i en human kriminalvård. Den nya rutinen innebär en betydande osäkerhet om intagna kan få sin rätt att ta emot besök prövad av en högre instans, vilket är djupt otillfredsställande. JO efterlyser även fler åtgärder från Kriminalvården för att mildra de negativa konsekvenserna av restriktionerna. Det bör t.ex. vara möjligt att tillåta besök utomhus eller medge korta permissioner utanför anstaltsområdet för videosamtal med minderåriga barn.

Kriminalvården har nyligen beslutat om lättnader i begränsningarna och tar därmed itu med en del av de problem som uppmärksammats i granskningen. JO välkomnar detta. Men hittills har Kriminalvården förklarat att en framtida lättnad av begränsningarna kan äga rum först när Folkhälsomyndigheten bedömer att risken för smittspridning av covid-19 är låg.

– Det är av stor vikt att Kriminalvården kontinuerligt omprövar sådana här begränsningar av intagnas rättigheter och att man tar hänsyn till alla omständigheter, säger JO Katarina Påhlsson. Det kan t.ex. handla om insatser som myndigheten kan vidta för att minska risken för smitta vid besök eller vilken typ av permission den intagne ansöker om. Enligt min mening är det viktigt att Kriminalvården även i en krissituation gör självständiga bedömningar, tillägger Katarina Påhlsson.

De tillfälliga rutiner som Kriminalvården för närvarande tillämpar beslutades med kort varsel i början av mars 2020 och infördes som en bilaga till en handbok. Detta gör att JO ifrågasätter om Kriminalvården var tillräckligt förberedd inför den krissituation som pandemin medfört. Kriminalvården är en av Sveriges största myndigheter och har ansvar för över 6 000 intagna. En spridning av allvarliga och smittsamma sjukdomar i ett häkte eller i en anstalt kan få förödande konsekvenser.

– Eftersom Kriminalvården har ett samhällsviktigt uppdrag bör det kunna krävas att det finns en bättre förberedelse för hur myndigheten ska agera vid en pandemi, menar JO Katarina Påhlsson. Jag förutsätter att Kriminalvården kommer att analysera och utvärdera hur myndigheten har hanterat den pågående pandemin. Detta för att säkerställa att de åtgärder som vidtas i förhållande till intagna vid nästa kris är rättssäkra, ändamålsenliga och proportionerliga, avslutar Katarina Påhlsson.

---------

Läs hela JO-beslutet dnr O 12-2020

För ytterligare information eller vid intervjuförfrågan kontakta informationsansvarige Anders Jansson, på tel. 08-786 50 98, e-post anders.jansson@jo.se.



Justitieombudsmännen (JO) väljs direkt av riksdagen. Ombudsmännen är helt självständiga i sina beslut och är direkt ansvariga inför riksdagen. Varje höst lämnar de sin ämbetsberättelse till riksdagen. Ämbetsberättelsen är en redogörelse för arbetet under det senaste verksamhetsåret med statistik och ett urval beslut.


Kontakt


Anders Jansson

Informationsansvarig

justitieombudsmannen@jo.se

08-786 40 00

08-786 50 98