Med mer än ett halvt års försening har de sista resultaten från björnspillningsinventeringen i Västerbotten nu blivit klara.

Västerbottens fjärde björnspillningsinventering genomfördes hösten 2019, men av olika anledningar har det dröjt fram tills nu innan alla resultat är klara.

– Det är olyckligt att det har dröjt så länge. Det är många olika parter som är involverade i arbetet och det som har strulat mest var jämförelsen med äldre DNA-data från Sverige och Norge, säger Björn Jonsson, naturvårdsdirektör på Länsstyrelsen Västerbotten.

Drygt 500 björnar i länet

Det är Naturhistoriska riksmuseet som gjort DNA-analyserna av de inkomna björnspillningsproverna. I 88 procent av totalt 1231 inkomna spillningsprover hittades DNA av björn. Totalt 359 olika björnindivider identifierades vid analyserna. Av dem var 68 redan kända från tidigare inventeringar i Västerbotten eller grannlänen.

Utifrån analysresultaten beräknades Västerbottens björnstam bestå av drygt 500 individer hösten 2019. I siffran ingår även alla gränsbjörnar, som i större eller mindre omfattning också rör sig i Norrbottens, Jämtlands och Västernorrlands län. I gränstrakterna mellan Västerbotten och Norge finns få björnar.

Många döda björnar

Sedan hösten 2019 har minst 97 av dessa 500 björnar dött, vid jakt (94 björnar), i trafiken (1) eller av okänd anledning (2). Den största delen av de döda björnarna är hittills inte DNA-analyserade.

– Det är många som har frågat, men än så länge kan vi inte säga hur stor andel av björnarna som fälldes vid skyddsjakterna i våras är kända från spillningsinsamlingen, säger Michael Schneider, rovdjursansvarig på Länsstyrelsen. 

Hitta resultaten

Resultatet från varje analyserat prov finns nu tillgängligt i den skandinaviska rovdjursdatabasen Rovbase.

– Nu är det äntligen möjligt att själv kolla upp resultaten från de insamlade proverna. Det går även ta fram övergripande information över längre tidsperioder och större ytor via Rovbase, säger Michael Schneider.

För Västerbottens del finns över 5 000 DNA-prover från björn inlagda i databasen, av totalt nästan 55 500 prover från Sverige och Norge. Motsvarande siffror för döda björnar i Rovbase är 661 för Västerbotten och över 6 000 totalt i de båda länderna.

Två gamla bekanta

Två av björnarna som identifierades i spillningsproverna 2019 är kända från insamlingarna 2004, 2009 och 2014. Det betyder att de nu är minst 17 år gamla. Björnar kan bli över 30 år, men på grund av den omfattande jakten är det idag få björnar som bir äldre än 10 år.

Det handlar om en hane och en hona. Med hjälp av spillningsproverna går det att följa deras förflyttning mellan olika platser. Mönstret som framträder är typiskt för unga björnar av olika kön. Unga hannar flyttar relativt långt från mammans hemområde innan de slår sig ner i ett eget område, medan unga honor har en tendens att välja en plats som ligger ganska nära mammans.. 

Hanen med beteckningen ACM136 upptäcktes första gången 2004 mellan Rajastrand och Tvärsele i Dorotea kommun, då den sannolikt fortfarande följde sin mor. Fem år senare upptäcktes den cirka 100 km längre åt sydost i trakterna av Almsele i Åsele kommun. Han var kvar i samma område även 2014 och 2019 och det finns inga indikationer på att hanen skulle ha dött under 2020.

Honan med beteckningen ACF5 upptäcktes också första gången 2004. Då var hon sannolikt kvar i mammans hemområde i trakterna mellan Svanabyn och Lomsjö, tvärs över gränsen mellan Dorotea och Åsele kommuner. Fem år senare hade hon flyttat till trakterna av Mårdsjö i Dorotea kommun, cirka 25 km åt nordväst. Där fanns hon kvar även 2014 och 2019. Det är oklart om hon har överlevt i år då det har fällts två vuxna björnhonor i utkanterna av hennes hemområde.  DNA-analys av de fällda björnarna kommer att visa om hon var en av dem.

Kartan nedan visar två schematiska hemområden för hona ACF5. Cirklarna täcker en yta av drygt 300 km2 var, vilket är lite större än det genomsnittliga hemområdet för en björnhona.

Karta hemområden för hona ACF5

Bakgrund

Spillningsinventering av björn genomförs vart femte år i Västerbotten. Efter liknande insatser 2004, 2009 och 2014 genomfördes länets fjärde spillningsinsamling hösten 2019. Omkring 640 personer lämnade in totalt 1231 prover.

Naturhistoriska riksmuseet hade uppdraget att extrahera DNA ur proverna och fastställa hur många olika björnindivider som hade lämnat spillningshögarna där proverna togs. Utifrån DNA-analysens resultat beräknades sedan björnstammens totala storlek, inklusive björnarna som inte hade hittats i proverna.

Resultaten från inventeringarna är mycket viktiga för förvaltningen, eftersom de visar var björnarna finns i länet och hur många de är. Liknande inventeringar genomförs med jämna mellanrum i samtliga län där det finns björn. Hösten 2020 var det Jämtlands och Västernorrlands tur.

Mer information

Mer information om spillningsinventeringen finns på Länsstyrelsens webbplats

Naturhistoriska riksmuseets arbete med björninventering

Kontakt:

Michael Schneider
010-225 44 50
michael.schneider@lansstyrelsen.se

 


Länsstyrelsen är en statlig myndighet som finns nära människorna i Västerbottens län. Vi är en viktig länk mellan människor och kommuner å ena sidan och regering, riksdag och centrala myndigheter å den andra. Landshövding Helene Hellmark Knutsson är chef för Länsstyrelsen och har i uppdrag att följa utvecklingen och informera regeringen om länets behov. Vårt uppdrag är att arbeta för en utveckling där miljö, tillväxt och goda levnadsvillkor går hand i hand. Målet är en ren livsmiljö, en stabil arbetsmarknad samt ett gott liv för invånarna. Vi arbetar för en hållbar utveckling i länet.


Kontakt


Jörgen Boman

Kommunikationschef och presskontakt

jorgen.boman@lansstyrelsen.se

070-669 00 10

070-669 00 10

Emma Johansson

Kommunikatör Naturvårdsenheten

emma.e.johansson@lansstyrelsen.se

072-223 15 04