Sportlovet innebär många unga skidåkare i fjällen. En växande trend är offpist-åkning bortom skidanläggningarnas områden. En ny enkätundersökning från Naturvårdsverkets fjällsäkerhetsråd visar att olyckor är vanligt bland unga offpist-åkare. Vanligast är skador efter fall i brant terräng och efter kollisioner med klippor, träd eller andra fasta föremål. Några bakomliggande förklaringar som kan bidra är påverkan från filmer i sociala medier och bättre utrustning som gör brant åkning mer lättillgänglig.

– Genom sociala medier hittar yngre åkare ständigt nya och tuffare filmer att inspireras av. Vad som är lätt att glömma är att många av åkarna framför kameran är professionella eller har stor erfarenhet. Modern skidutrustning gör också utmanande åk mer lättillgängliga. Vi vill därför initiera en diskussion om de gränser som hela tiden flyttas och som återspeglas i sociala medier, säger Per-Olov Wikberg, samordnare vid Naturvårdsverkets fjällsäkerhetsråd.

I december 2020 genomförde Naturvårdsverkets fjällsäkerhetsråd en enkätundersökning tillsammans med skidsajten Freeride.se, riktad till svenska skid- och snowboardåkare. Bland annat ställdes frågor om egna erfarenheter av olyckor, andra än laviner, vid offpist-åkning på skidor eller snowboard. Sammanlagt besvarades undersökningen av 1503 personer som definierade sig som utpräglade offpist-åkare. 335 personer var 25 år eller yngre.

Tre av tio (29 procent) svarade att de under de tre senaste säsongerna har varit med om en offpist-relaterad olycka (annan än lavinolycka). I gruppen upp till 25 år var andelen 34 procent. Den vanligaste olyckstypen är skador efter fall i brant terräng. Sex av tio (56 procent) har sådan erfarenhet. Efter det kommer skador som uppstått efter krock med klippor, träd eller annat fast föremål. Hälften (51 procent) pekar på det. Den tredje vanligaste typen av skador (42 procent uppgav detta) kommer efter hopp från klippor eller så kallade dropp.

Offpist kan vara både liftnära och finnas längre bort från skidanläggningarnas områden. Sex av tio svarar att de oftare går på så kallad topptur, jämfört med för tre år sedan. Det indikerar att det totalt sett finns fler åkare i utpräglad offpist-terräng där avståndet till hjälp är större än vid mer liftnära offpist.

– Svenska fjällen erbjuder fantastiska upplevelser och flera aktörer som verkar i fjällen har märkt en gradvis förändring under flera år mot mer extrem offpist-åkning. Det finns gott om brant och annan offpist-terräng som lockar unga åkare. Vi vill bidra till att göra deras upplevelser positiva med mer fokus på säkerhet. Att göra kloka val och tänka efter före är grunden till trygga fjällvistelser, säger Per-Olov Wikberg

Att åka offpist är en fantastisk upplevelse men kräver både förberedelse och omdöme. Ofta påtalas betydelsen av lavinkunskap, som är grundläggande vid all offpist-åkning, men det finns även behov att lyfta andra aspekter av risk och säkerhet. För den som planerar offpiståkning under sportlovet bör ställa sig några viktiga frågor inför dagen och inför alla offpist-åk.

• Åknivå – Är jag redo för just detta åk?

• Konsekvenser – Har jag tänkt igenom konsekvenserna av ett fall? Hur ser terrängen ut under mig? Finns det klippor eller fasta föremål som jag kan krocka med?

• Kamrattryck – Hur påverkar vi varandra i mitt sällskap? Fattar vi bra beslut tillsammans?

För ytterligare information kontakta:
Per-Olov Wikberg, Samordnare vid Naturvårdsverkets fjällsäkerhetsråd 010-698 10 53, 076-115 16 79, per-olov.wikberg@naturvardsverket.se

Anneli Nivrén, presschef Naturvårdsverket, 010-698 13 00, 070-206 37 27, anneli.nivren@naturvardsverket.se

Naturvårdsverket driver och samordnar arbetet för en god livsmiljö tillsammans med andra. Vi bygger vårt arbete på kunskap och visar på möjligheter för en hållbar utveckling. Vi är en miljömyndighet som arbetar på uppdrag av regeringen. Vi är cirka 600 medarbetare på våra kontor i Stockholm och i Östersund.

 



Naturvårdsverket är en myndighet som arbetar på uppdrag av regeringen. Vi har en drivande roll i miljöarbetet. Vårt uppdrag är att rikta kraften i samhället – myndigheter, organisationer, kommuner och näringsliv – för att nå miljömålen i Sverige, EU och internationellt. Vi är pådrivande, stödjande och samlande vid genomförandet av miljöpolitiken. Totalt är vi cirka 500 anställda på våra kontor i Stockholm och i Östersund.


Kontakt


Anneli Nivrén

Presschef

anneli.nivren@naturvardsverket.se

010-698 13 00

070-206 37 27

Berit Oscarsson

Kommunikationschef

berit.oscarsson@naturvardsverket.se

010-698 13 61

076-115 15 25

Björn Risinger

Generaldirektör

bjorn.risinger@naturvardsverket.se

010-698 13 53

070-840 41 63