Ofrivillig barnlöshet kan orsaka stort lidande för de drabbade och kunskapen om deras livssituation är låg. Ny forskning visar att sociala medier kan vara ett stort stöd.

Ofrivillig barnlöshet drabbar 8-10 procent av alla fertila par i Sverige. Infertilitet utreds och behandlas som ett medicinskt problem, men de som drabbas upplever också ett socialt problem som orsakar en psykisk stress. Doktoranden Taina Sormunen vid Sophiahemmet Högskola disputerar nu i ämnet och har skrivit en avhandling om hur infertila kvinnor hanterar sin vardag med stöd av kommunikation och nätverkande i sociala medier.

Dialog ger styrka
Många infertila kvinnor får kraft genom den gemenskap och förståelse de upplever i kontakten och dialogen med andra som har samma erfarenheter.

- Min studie visar att kommunikationen i de sociala forumen på nätet är väldigt viktig för den här gruppen och bidrar till att de kan hantera sin vardag bättre, säger Taina Sormunen.  

Kvinnorna i studien är aktiva på nätet och använder sociala medier dagligen. I snitt ägnar de 1-3 timmar per vecka i olika forum. Många tycker att det är svårt att prata om barnlösheten med sin partner, övrig familj eller med nära vänner. Det upplevs som ett socialt stigma och en känsla av att stå utanför normen, att ”inte höra till”. Där fyller den sociala interaktionen med likasinnade på nätet en viktig roll.    

- De känner sig inte hela som kvinnor när de inte lyckas bli gravida och istället för att diskutera vissa frågor med sin partner vänder de sig till sociala i forum där det finns andra i samma situation.

En sådan fråga är hur infertilitetsbehandlingarna påverkar den kvinnliga kroppen. Många upplever att deras män inte förstår konsekvenserna av det. I de sociala forumen behöver det inte förklaras i detalj – de som är där förstår ändå. Men det finns också baksidor.

- Om någon som får behandling inte lyckas bli gravid kan det påverka det egna måendet negativt. Men det finns också en stark känsla av givande och tagande där man mår bra av att hjälpa andra samtidigt som man själv får stöd, säger Taina Sormunen.

Infertilitet påverkar vardagen
Infertila kvinnor befinner sig ofta i en känslomässig berg- och dalbana. Vardagen upplevs tung och jobbig och det är svårt att styra och kontrollera sitt eget mående. Taina Sormunen berättar att det absolut vanligaste ämnet som diskuteras i de sociala forumen är just känslor och strategier för att hantera dem.

- Samtidigt skrivs det inte bara om negativa upplevelser. Det finns även berättelser om hur man kan finna glädje i livet på andra sätt än genom att få barn.

Under pågående utredning och behandling för infertilitet ställs kvinnorna många gånger inför besvärliga situationer i vardagen. Det kan handla om att man har lång resväg till kliniken och en arbetsgivare som inte förstår varför man måste vara ledig. Det kan också vara jobbigt i sociala sammanhang där det insinueras eller ställs frågor om varför ett par inte har barn. Det är inte självklart att den som är drabbad vill prata öppet om det. En del hanterar det genom att lämna sammanhang där graviditeter och barn diskuteras eller undviker att hamna i sällskap med kvinnor som är gravida eller som har barn.  

Taina Sormunen hoppas att hennes forskning ska leda till att bemötandet av kvinnor som drabbas av barnlöshet kan stärkas och förbättras.  

- Min förhoppning är att öka kunskapen om den här gruppens behov hos både vårdpersonal och människor i allmänhet. Många infertila känner sig ensamma. Om min studie leder till att fler känner sig sedda och mindre ensamma genom att medvetenheten om deras livssituation generellt sett blir större, är det jättebra, säger hon.

Fakta
Forskningsstudien Communication, Coping and Social networking regarding Infertility har genomförts av Taina Sormunen under perioden 2014-2021. I avhandlingen har flera metoder använts. Både fysiska enkäter från patienter på infertilitetskliniken, analyser av en stor mängd blogginlägg i ämnet, webbenkäter i stängda forum samt djupintervjuer.

Taina Sormunen är forskare och doktorand vid Institutionen Klinisk forskning och Utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet och lärare vid Sophiahemmet Högskola. Hon disputerar med sin avhandling den 28 maj 2021.  

Läs mer om Sophiahemmet Högskola och Taina Sormunen


Text: Marie Skeppstedt

 


Sophiahemmet Högskola erbjuder högkvalitativ utbildning och forskning i nära samverkan med Sophiahemmet sjukhus sedan 1884 med ett sjuksköterskeprogram på grundnivå samt utbildning på avancerad nivå med specialistsjuksköterskeprogram inom vård vid kognitiv sjukdom-, akut, ambulans-, hjärt- och palliativ vård liksom ett barnmorskeprogram. Sophiahemmet Högskola bedriver också sedan hösten 2019 forskarutbildning med möjlighet att examinera på forskarnivå.


 

Relaterade bilder



Kontakt


Marina Dyfverman

Kommunikationschef

marina.dyfverman@sophiahemmet.se

08-406 20 17