Git Claesson Pipping och Tom Olsson skriver i boken ”Dyrkan och spektakel” om känslorna vid festligheterna till Selma Lagerlöfs ära, efter att hon fått Nobelpriset. Många kände en berusande samhörighet, medan andra upplevde sig utestängda. Deras forskning visar vad som skapade känslorna och hur de byggdes upp. Boken är en del av forskningsprojektet Förtrollade identiteter vid Södertörns högskola.

Selma Lagerlöf fick som första kvinna Nobelpriset i litteratur 1909. Det gjorde henne till en symbol inom kvinnorörelsen i Sverige, som under denna tid kämpade bland annat för kvinnlig rösträtt. Några dagar efter prisutdelningen hölls en stordådig och mycket välregisserad fest till hennes ära på Grand Hotel i Stockholm, med över tusen kvinnliga deltagare.

Några år senare gjorde Selma Lagerlöf ett veckolångt besök i Finland, då enorma festligheter hölls vid ett flertal tillfällen. Dramaturgin var genomarbetad, vilket gjorde att Selma Lagerlöf kunde användas som symbol i olika syften, styrda av arrangörerna. Vid ett tillfälle framställdes hon som ett kvinnligt geni , vid ett annat till en känslostark spegling av den finländska nationalismen.

Vetenskaplig analys av tidningsreferat
I boken ”Dyrkan och spektakel” analyserar Git Claesson Pipping, docent i genusvetenskap och Tom Olsson, professor emeritus i historia vid Södertörns högskola, känslorna vid dessa fantastiska festligheter. I första hand har författarna i sin gemensamma forskning i detalj granskat tidningsreferat om de olika festligheterna, men de har även gått igenom exempelvis musikinslag.

- Tidningarna skriver under denna tid utförliga, kronologiska referat där man anger allt som händer och sägs, berättar Tom Olsson.

Ofta skickar tidningen någon positivt inställd. Dagens Nyheters artikel är till exempel skriven av Elin Wägner. Artiklarna är därför skrivna i en trevlighetsanda.

Gemenskap som kan utesluta
Tom Olsson berättar att högtidligheterna var mycket väl arrangerade. Festen vid Grand Hotel inleds med att 1200 strupar sjunger ”Ack, Värmeland du sköna” varefter tal och sånger följer varandra mot klimax, när Selma Lagerlöf läser en gripande stycke. Känslor spelar en viktig roll i skapande av gemenskap, vilket också innebär att andra personer upplever sig undanskuffade och uteslutna.

- Boken är på sätt och vis en upptäcktsfärd i hur man analyserar känslor i humaniora och genusvetenskap, säger Tom Olsson. Vi har snurrat vetenskapliga teorier kring känslorna och hur de byggdes upp.

- Det är en upptäcktsfärd i ett spel på djupet.

Forskningsprojekt om känslor
Git Claesson Pippings och Tom Olssons forskning är en del i ett av de första större svenska humanistiska forskningsprojekten om känslor, Förtrollade identiteter, vid Södertörns högskola.

Kontakt
Eleonor Björkman, informatör vid Södertörns högskola: 08-608 50 62 eller 070-286 13 32



Södertörns högskola är ett lärosäte i Stockholm som utbildar, forskar och samverkar för en hållbar samhällsutveckling. På högskolan finns drygt 11 000 studenter, cirka 70 program och 270 kurser. Utbildning och forskning bedrivs inom humaniora, samhällsvetenskap, teknik och naturvetenskap. Högskolan erbjuder också polisutbildning och lärarutbildning med interkulturell profil. Mycket av forskningen handlar om frågor som rör Östersjö- och Östeuropaområdet. På Södertörns högskola blandas ämnen, perspektiv, människor och erfarenheter. Här finns de nyfikna och de ifrågasättande. De som söker oväntade kombinationer, utveckling och utmaningar. Här korsbefruktas verklighet och vetenskap.


Kontakt


Jenny Tirén Berg

Kommunikatör

jenny.tiren.berg@sh.se

072-236 05 43

Sophia Nilsson

Forskningskommunikatör

sophia.nilsson@sh.se

08-6084000

0722-101453