Statens resultaträkning för 2019 visar ett överskott på 111 miljarder kronor, vilket är 4 miljarder kronor högre än 2018. Statens nettoförmögenhet ökade under året och har övergått från att vara negativ 2018 till att vara positiv 2019. Samtidigt minskade statsskulden till den lägsta nivån under den senaste tioårsperioden.

Statens totala intäkter för 2019 blev 1 514 miljarder kronor. Det är en ökning med 24 miljarder kronor jämfört med 2018. Ökningen beror främst på att skatteintäkterna ökade med 19 miljarder kronor.

Den totala lönesumman i samhället ökade med 3,6 procent under 2019, vilket gav 21 miljarder kronor högre intäkter från arbetsgivaravgifter. Även intäkterna från skatt på företagsvinster ökade, med 13 miljarder kronor. Ökningstakten på statens intäkter var dock lägre än under 2018. 

Utöver intäkterna ökade resultatet från statens andelar i hel- och delägda företag med 10 miljarder kronor.

Ökade bidrag till hushåll, företag och kommuner 

Statens totala kostnader blev 1 445 miljarder kronor för 2019, vilket är en ökning med 29 miljarder kronor jämfört med 2018. Det beror främst på att statens transfereringar ökade med 32 miljarder kronor, till exempel kostnaderna för pensioner och bidrag till kommunerna. Även kostnaderna för statens egen verksamhet ökade, med 6 miljarder kronor, medan nettokostnaden för statsskulden minskade med 6 miljarder kronor.

Transfereringarna till hushåll ökade med 16 miljarder kronor. Ålderspensionerna ökade mest med 10 miljarder kronor. Kostnaderna ökade även för bland annat föräldraförsäkring och barnbidrag (2 miljarder kronor), studiebidrag (2 miljarder kronor) samt arbetslöshet och sjukdom (1 miljard kronor). Däremot minskade ersättningen till nyanlända invandrare med 2 miljarder kronor.

Transfereringarna till företag ökade med 8 miljarder kronor, bland annat för lönebidrag. Däremot minskade bidragen till klimatinvesteringar med 1 miljard kronor.

Transfereringarna till kommuner ökade med totalt 6 miljarder kronor. De allmänna bidragen till kommunerna ökade med 16 miljarder kronor, vilket innefattar den kommunalekonomiska utjämningen. De riktade bidragen ökade med 6 miljarder kronor, i huvudsak till insatser inom skolan och sjukvården. Transfereringarna för integration och migration minskade däremot med 7 miljarder kronor. 

Lägsta statsskuldsnivån under den senaste tioårsperioden

Statens nettoförmögenhet var 75 miljarder kronor vid utgången av 2019. Det är en ökning med 93 miljarder kronor jämfört med 2018, då nettoförmögenheten var -18 miljarder kronor. Nettoförmögenheten påverkades främst av årets överskott på 111 miljarder kronor.

Statens fonder ökade med 13 miljarder kronor och avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser ökade med 19 miljarder kronor. Samtidigt minskade statens lån i både svenska kronor och utländsk valuta under året. Det bidrog till att statsskulden minskade med 143 miljarder kronor. Statsskulden var 1 054 miljarder kronor vid utgången av 2019, vilket är den lägsta skuldnivån som redovisats i den statliga balansräkningen under den senaste tioårsperioden.

MER INFORMATION

Publikation

Statens resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys m.m. 2019

Om resultaträkningen

Resultaträkningen visar statens samlade inflöde och förbrukning av resurser, sett till kostnader och intäkter.

Om balansräkningen

Värdet av statens tillgångar och skulder den 31 december 2019 redovisas i balansräkningen.

Om årets överskott

För att räkna ut årets överskott drar man de totala kostnaderna (inklusive avsättning till/upplösning av fonder) från de totala intäkterna, och lägger till resultatet för andelar i hel- och delägda företag.

Om statens nettoförmögenhet

Nettoförmögenheten är skillnaden mellan det bokförda värdet av statens tillgångar och skulder.

Skillnaden mellan statens resultaträkning och utfallet för statens budget

Statens resultaträkning och statens budget skiljer sig åt såväl i avgränsning och struktur som i redovisningsprinciper. Statens budget har en ändamålsstruktur där anslagen är grupperade i utgiftsområden och inkomsttitlarna i inkomsttyper. Resultaträkningen är däremot indelad i intäkts- och kostnadsslag, den är alltså periodiserad. Därför går det sällan att jämföra poster i resultaträkningen och statens budget, utan dokumenten kompletterar varandra. Båda delarna ingår i ESV:s underlag till årsredovisning för staten.

 

Om Ekonomistyrningsverket

Ekonomistyrningsverket (ESV) har kontroll på statens finanser, utvecklar ekonomistyrningen och granskar Sveriges EU-medel. ESV är en central förvaltningsmyndighet under Finansdepartementet och arbetar för en effektivare statsförvaltning, i nära samarbete med Regeringskansliet och myndigheterna. ESV finns i Stockholm och har cirka 150 medarbetare.



Kontakt


Marcus Forsgren

Presskontakt

marcus.forsgren@esv.se

08-690 43 19

072-203 42 70