Ny statistik visar att den svenska konsumtionens klimatpåverkan är cirka nio ton per person och år. För att hålla den globala uppvärmningen under två grader behövs omfattande åtgärder från såväl politiker och näringsliv som från privatpersoner för att minska utsläppen till ett ton per person.

2017 var utsläppen av växthusgaser från svensk konsumtion cirka 90 miljoner ton, varav nästan 60 procent uppstår i utlandet. Den nya statistiken visar att utsläppen från svensk konsumtion har minskat med tio procent sedan 2008. Det finns dock en svagt uppåtgående trend sedan 2014.                                                                                

Sverige har 16 miljömål och ett övergripande generationsmål som innebär att Sverige inte ska orsaka miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser.

Därför räcker det inte med att utsläppen inom Sveriges gränser minskar utan vi måste även beakta utsläppen som sker i utlandet. Parisavtalet slår fast att den globala genomsnittliga temperaturökningen ska hållas väl under två grader och sträva efter att begränsa den till 1,5 grader.

- För att uppnå det svenska generationsmålet samt Parisavtalets mål bör de globala utsläppen vara i genomsnitt högst ett ton per person och år till 2050. Att påverka utsläppen i andra länder kan vara svårt och det ställer krav på alla aktörer i samhället., säger Jonas Allerup, klimatanalytiker på Naturvårdsverket.

Hushållen står för 60 procent av de totala utsläppen

Hushållens utsläpp står för 60 procent av de totala utsläppen, den resterande delen kommer från offentlig konsumtion och investeringar. Offentlig konsumtion motsvaras av de varor och tjänster som exempelvis skolor, sjukhus och myndigheter köper in för att bedriva sin verksamhet. Investeringar är utsläpp kopplat till byggnader, maskiner, datorer, värdeföremål och lagerinvesteringar, båda privata och offentliga. 

Att välja att konsumera mer begagnat eller återbruka kan vi minska vår klimatpåverkan. Andelen av den svenska befolkningen som kan tänka sig att till exempel lappa och laga sina kläder har ökat visar en undersökning som Naturvårdsverket tagit fram åt kampanjen Textilsmart.   

Metodiken för de konsumtionsbaserade utsläppen har förbättrats

De konsumtionsbaserade utsläppen beräknas genom en så kallad miljöexpanderande input-output analys. Metoden har bland annat förbättrats genom ett nyligen avslutat forskningsprojekt "Policy-Relevant Indicators for National Consumption and Environment" (PRINCE) där syftet har varit att analysera potentiell miljöpåverkan kopplad till svensk konsumtion, både i Sverige och utomlands. Metoden är dock begränsad till 2008 som utgångsår i beräkningen. Den äldre metoden visade att utsläppen av växthusgaser var cirka 10 ton per person och år. Med den nuvarande förbättrade metod ligger utsläppen på cirka 9 ton.

Läs mer om de konsumtionsbaserade utsläppen:

Bildtext: Konsumtionsbaserade utsläpp 2008 - 2017. Källa: Statistikmyndigheten SCB.
Bildtext: Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp år 2017 andelar per konsumtionsområde. Källa: Statistikmyndigheten SCB, bearbetning Naturvårdsverket.  

För ytterligare information, kontakta:
Jonas Allerup, klimatanalytiker, 010-698 11 20, jonas.allerup@naturvardsverket.se

Anneli Nivrén, presschef, 010-698 13 00, 070-206 37 27, anneli.nivren@naturvardsverket.se

Naturvårdsverket driver och samordnar arbetet för en god livsmiljö tillsammans med andra. Vi bygger vårt arbete på kunskap och visar på möjligheter för en hållbar utveckling. Vi är en miljömyndighet som arbetar på uppdrag av regeringen. Vi är cirka 600 medarbetare på våra kontor i Stockholm och i Östersund.




Naturvårdsverket är en myndighet som arbetar på uppdrag av regeringen. Vi har en drivande roll i miljöarbetet. Vårt uppdrag är att rikta kraften i samhället – myndigheter, organisationer, kommuner och näringsliv – för att nå miljömålen i Sverige, EU och internationellt. Vi är pådrivande, stödjande och samlande vid genomförandet av miljöpolitiken. Totalt är vi cirka 500 anställda på våra kontor i Stockholm och i Östersund.


Kontakt


Anneli Nivrén

Presschef

anneli.nivren@naturvardsverket.se

010-698 13 00

070-206 37 27

Berit Oscarsson

Kommunikationschef

berit.oscarsson@naturvardsverket.se

010-698 13 61

076-115 15 25

Björn Risinger

Generaldirektör

bjorn.risinger@naturvardsverket.se

010-698 13 53

070-840 41 63