I den nya boken ”Med språket som arbetsredskap” tar forskare upp dilemman som uppkommer, när språket blir ett allt viktigare redskap inom vården. Mats Landqvist, lektor i svenska vid Södertörns högskola, har exempelvis analyserat sjukvårdsrådgivningens samtalsanvisningar och jämfört dem med faktiska patientsamtal. En slutsats är att riktlinjerna inte alltid kan följas.

Inom vård och omsorg blir språket allt mer viktigt.  Vårdanställda förväntas kunna dokumentera sina insatser, bemöta patienter på ett servicemässigt och korrekt sätt och kunna informera om svåra eller känsliga ämnen. Många olika kompetenser ska också samverka och kommunicera med varandra.

Språkforskningen intresserar sig allt mer för de dilemman som då uppkommer. I boken ”Med språket som arbetsredskap” sammanfattas sju studier om kommunikation i vården.

Tydligare riktlinjer löser inte sjukvårdsrådgivningens problem
Mats Landqvist, lektor i svenska på Södertörns högskola, har i sin forskning undersökt de språkliga anvisningarna personalen inom sjukvårdsrådgivningen har att utgå från. Han har jämfört de skriftliga riktlinjer personalen har att följa med faktiska samtal. Resultaten visar att det är mycket svårare att skriva om hur man för ett samtal än man kanske tänker sig. Det gör att de språkliga anvisningar personalen på sjukvårdsrådgivningen utgår ifrån är svåra att följa och kan till och med bli direkt felaktiga.

- När det blir en konflikt med anledning av kontakten mellan en patient och sjukvårdsrådgivningen, blir svaret att riktlinjerna för samtalen måste uppdateras. Men det är inte lösningen. Felet ligger på ett annat plan, säger Mats Landqvist.

Han menar att det inte är önskvärt att följa anvisningarna till hundra procent, checklistor, regelverk och andra former av handledning bör främst ha som syfte att förhindra förhastade bedömningar. Det som bör betonas och beskrivas mer i anvisningarna är hur personalen kan använda sin erfarenhet och sitt eget omdöme.

Sju studier av kommunikation i vården
I antologin behandlas sju olika forskningsstudier, exempelvis om hur personal i äldrevården skriver rapporter utan att lämna ut obehagliga uppgifter om vårdtagarna och hur språket i färdtjänstens telefonservice påverkas av att verksamheten utlokaliserats till Moldavien.

Antologin är skriven av forskare från Södertörns högskola, Göteborgs universitet, Lunds universitet, Uppsala universitet, Örebro universitet, samt Cardiff University.

Boken riktar sig, förutom till forskarvärlden, till en bred läsarpublik bland annat inom vården.

Kontakt: Mats Landqvist, lektor vid Södertörns högskola: mats.landqvist@sh.se eller 08-608 42 54



Södertörns högskola är ett lärosäte i Stockholm som utbildar, forskar och samverkar för en hållbar samhällsutveckling. På högskolan finns drygt 11 000 studenter, cirka 70 program och 270 kurser. Utbildning och forskning bedrivs inom humaniora, samhällsvetenskap, teknik och naturvetenskap. Högskolan erbjuder också polisutbildning och lärarutbildning med interkulturell profil. Mycket av forskningen handlar om frågor som rör Östersjö- och Östeuropaområdet. På Södertörns högskola blandas ämnen, perspektiv, människor och erfarenheter. Här finns de nyfikna och de ifrågasättande. De som söker oväntade kombinationer, utveckling och utmaningar. Här korsbefruktas verklighet och vetenskap.


Kontakt


Jenny Tirén Berg

Kommunikatör

jenny.tiren.berg@sh.se

072-236 05 43

Sophia Nilsson

Forskningskommunikatör

sophia.nilsson@sh.se

08-6084000

0722-101453

Emma Williams

Forskningskommunikatör

emma.williams@sh.se

0722088876