Berit Robrandt Ahlberg, Förbundsordförande Afasiförbundet Fotograf/Källa: Jyrki Sivenius

Afasidagen den 10 oktober uppmärksammar det digitala utanförskap som många människor med afasi upplever i relation till e- hälsosystemen inom hälso-, sjukvård- och rehabilitering.

Digitala tjänster har vuxit till att bli ett nytt utanförskapsområde i samhället. Inte minst pandemin har visat på stora skillnader i möjligheten att vara digitalt delaktig. Många med afasi har haft svårt att självständigt kunna boka till exempel tester, tider för vaccinering och vaccinationspass. Rehabilitering har på sina håll getts på distans, vilket har fungerat för en del personer men för andra inte alls.

Begripsams undersökning ”Svenskarna med funktionsnedsättning och internet 2019” visade att drygt hälften med afasi har svårt att använda digitala e-legitimationer som är en portaltjänst för andra e-tjänster. Det är dock långt ifrån en självklarhet att personer som befinner sig i ett digitalt utanförskap har en möjlighet att göra sin röst hörd i denna typ av undersökningar. Märkligt nog görs de flesta undersökningar om hur digitala medier och lösningar fungerar – just med digitala verktyg och digitala enkäter. De grupper i samhället som skulle behöva påtala att digitala tjänster inte fungerar för dem, förblir därför väldigt ofta ohörda.

Vi konstaterar att det finns ett stort behov av universellt utformade produkter, varor och tjänster. Samhället behöver börja lyssna på-, och lära av personer med afasi och andra kognitiva funktionsnedsättningar när nya digitala tjänster ska utvecklas. Personer med afasi och andra kognitiva funktionsnedsättningar måste ges möjlighet att testa och vara en del i utvecklingsarbetet när nya e-tjänster och digitala lösningar planeras.

Visste du till exempel:

  • Att personer med afasi och andra kognitiva funktionsnedsättningar har varit med och testat användbarhet och begriplighet på flera myndigheters webbplatser.
     
  • Att personer med afasi testat och varit med att ta fram den långsamma talsyntesrösten Majsan som gör det lättare att läsa och förstå texter.
     
  • Att afasirörelsen arbetat för- och initierat ett försök med långsamma och mer lättlästa undertexter.

Innovation och produktutveckling kan gynna och vara användbar för många fler grupper i samhället.

Inget om oss utan oss – vi vill vara med!

 


Afasiförbundet
Afasi uppstår efter en förvärvad hjärnskada. Vanligtvis beroende av en stroke, men även tumörer eller traumatiska skador som trafikolyckor, idrottsskador och gatuvåld. Cirka 12 000 personer får afasi som en följd av stroke varje år. En tredjedel av dessa är i yrkesverksam ålder.

Språkstörning är en medfödd funktionsnedsättning som påverkar talet, språkförståelsen eller användningen av språket.

Både afasi och språkstörning är osynliga funktionsnedsättningar. Att ha svårt att kommunicera gör det ofta besvärligt att vara delaktig i samhället på lika villkor som andra.

Många med afasi har även en kognitiv och/eller en fysisk funktionsnedsättning.

Viktiga frågor för Afasiförbundet är hälso- och sjukvård, livslång rehabilitering, hjälpmedel, universell utformning/tillgänglighet, skolfrågor och vuxenutbildning.

Vår utgångspunkt är FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och allas lika värde.

Afasiförbundets läns- och lokalföreningar anordnar mötesgrupper, studiecirklar, föredrag, utbildningar och utflykter för medlemmar. Länk till Afasiförbundets föreningar

På Mötesplats Afasi tränar människor med afasi sitt språk i digital miljö.

Talknuten arbetar med frågor som rör barn med språkstörning och deras föräldrar.

Afasifonden ger stöd till människor med afasi samt forskning och utveckling av rehabiliterings- och habiliteringsmetoder. 

Afasiförbundet
webb: www.afasi.se
telefon: 08-545 663 60
e-post: info@afasi.se



Kontakt


Berit Robrandt Ahlberg

Förbundsordförande Afasiförbundet

ordforande@afasi.se

072-512 75 59

Linda Bergfeldt

Kanslichef och Förbundssekretare

linda.bergfeldt@afasi.se

08-545 663 61

070-321 01 02